Fokus på rättvisa och mångfald i SLU:s inspel till landsbygds-politiken

Landsbygdspolitiken måste genomsyras av ett rättviseperspektiv och även kunna handskas med mångfald utifrån både geografi och människors diversitet. Det är några av de slutsatser som forskare på SLU drar i sitt forskarinspel för den nya landsbygdspolitiken.

Som ett led i regeringens översyn av den nationella landsbygdspolitiken har Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, fått i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag om vilka utmaningar Sveriges landsbygder står inför och kan komma att möta de kommande åren. I uppdraget ingick även att analysera konsekvenserna av dessa.

I det forskarinspel som lämnades till regeringskansliet strax innan jul presenteras utmaningarna i form av tio teman och totalt 40 policyförslag som politiken kan ta vidare. Arvid Stiernström, forskare i landsbygdsutveckling vid Institutionen för stad och land, är en av de som jobbat med inspelet.

"Måste genomsyras av rättviseperspektiv"

– Den främsta slutsatsen vi drar är att landsbygdspolitiken måste genomsyras av ett rättviseperspektiv, som tar hänsyn till de många olika landsbygdernas särskildhet. Policyförslagen kan ses som ett försök att hantera detta perspektiv. Det konstateras också att vi måste ha en politik som kan handskas med mångfald, dels utifrån ett geografiskt perspektiv eftersom landsbygden inte är homogen, dels för att ge utrymme för diversiteten av landsbygdens människor och tillgodose deras olika behov, säger han.

Han berättar att det från flera håll även betonas också vikten av att gå bortom stuprörstänket inom politiken. Till exempel lyfts det att frågor om naturresurshantering och miljö hålls separerat från landsbygdspolitiken, trots att de är nära sammanlänkande.

Vad hoppas du att det här inspelet leder till?

– Vi hoppas att det landar hos politikerna och att de inser vikten i att arbeta med landsbygdspolitiken utifrån landsbygdernas förutsättningar. Med detta sagt har vårt arbete skrapat på ytan av flera politikområden, men de finns andra som inte fick en så tydlig plats i arbetet och som vi nu ser fram emot att arbeta med nu, säger Arvid Stiernström.

Praktiker och forskare i tankesmedjor

Arbetet som han och hans kollegor gjort bygger på ett omfattande samråd i form av tankesmedjor där forskare och praktiker kopplas samman i sitt intresse och erfarenheter av att jobba med landsbygdsfrågor. Arbetet delades upp i tre delar, där den första gick ut på att samla praktiker från hela landet som kunde berätta för vilka de viktiga frågorna avseende landsbygdpolitiken är idag. Dessa blev de 10 teman som utmaningarna delats in i. I det andra steget lät man forskare diskutera temana, med uppgiften att komma med konkreta policyförslag att arbeta med under det tredje steget, vilket var skrivandet av själva rapporten.

Hur valde ni ut deltagare till tankesmedjorna?
– Under arbetet med vårt regeringsuppdrag Uppdrag Landsbygd som vi har haft sedan 2019, har vi samlat ihop ett nätverk av både praktiker och forskare som vi kunde använda oss av under processen. Bland forskarna finns lärosäten från hela landet representerade och bland praktikerna finns personer myndigheter, civilsamhällesorganisationer och kommuner. Inledningsvis använde vi oss av dessa kontakter, men fick även tips och råd om att utöka vår inbjudan, samt inkluderade de som hörde av sig och ville delta.