Landsbygdsnätverket
Auni Hamberg på LRF, Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin och Peder Lindh på Taverna Brillo

Foto från vänster: Auni Hamberg Foto Privat. Christina Nordin Pressbild Jordbruksverket. Peder Lindh Foto Privat

Fokus på råvaran - Ostfestivalen

Den 13-15 maj 2022 var det åter dags för Ostfestivalen i Stockholm. Som vanligt blev det en manifestation över svensk ostkultur, dess bredd och alla de mervärden den medför. Samtidigt satte den fingret på en viktig samhällsfråga: den svenska livsmedelsförsörjningen och betydelsen av svenska råvaror och svensk mjölkproduktion

LRF startade ostfestivalen 2013 och år för år har den vuxit. Den ursprungliga utställningslokalen på Nordiska museet blev snabbt för liten och idag huserar man i Münchenbryggeriet i centrala Stockholm. Här får många mindre mejerier visa upp sin kunskap och sina produkter, men här finns också plats för svenska klassiker som Herrgård, Prästost och Grevé.

– Tanken från början var att öka efterfrågan på svensk ost. Vi svenskar älskar ju ost och vi har en lång och fin osttradition och ostkultur, men de senaste årtiondena har vi tappat lite och andelen svensk ost som konsumeras har minskat, berättar Auni Hamberg på LRF.

Fokus på råvaran
Indirekt sätter festivalen även fokus på den svenska råvaran – med andra ord den mjölk som svenska bönder producerar – och de mervärden som den medför. Det handlar exempelvis om djurvälfärd och biologisk mångfald men också om ökad sysselsättning på landsbygden. Och inte minst handlar det om att stärka försörjningsförmågan och därmed minska vår sårbarhet. Det är helt i linje med livsmedelsstrategin som riksdagen antog 2017.

– Livsmedelsstrategin är viktig ur ett försörjningsperspektiv i händelse av krig eller kris. Samtidigt är livsmedelsproduktion en näring som finns i hela landet och skapar jobb och tillväxt. Livsmedelsproduktionen skapar dessutom en attraktiv landsbygd där människor kan leva och arbeta och hjälper till att hålla landskapet öppet och skapar biologisk mångfald. Så det finns många samhällsnyttor och det är också därför riksdagen med så bred enighet fattade beslut om strategin, säger Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin.

Stötta företagandet
Livsmedelsstrategin innehåller en lång rad åtgärder och planer för att öka livsmedelsproduktionen. Det viktigaste är enligt Christina Nordin att stötta företagandet inom de gröna näringarna.

– Det mest avgörande är att vi har lönsamma företag som kan överleva på sikt. Vi ska sträva efter miljömässig och social hållbarhet, men även ekonomisk. Och vårt jobb från statens sida är att bedriva en jordbrukspolitik som gynnar konkurrenskraften och se till att EU:s jordbrukspolitik kan genomföras korrekt, effektivt och i rätt tid.

Jordbruksverket har i uppdrag att följa och utvärdera livsmedelsstrategin och man släppte nyligen en rapport som visar att lönsamheten i jordbruket, livsmedelsindustrin och handeln ökade mellan 2016 och 2020.

– Det är bra, men uppföljningen avser perioden före den senaste tidens kostnadsökningar på insatsvaror. Nu gäller det att först och främst komma genom den här krisen, fortsätta arbetet och få branschen att känna framtidstro. Det är viktigt att komma ihåg att det är ett långsiktigt arbete, men mot bakgrund av det rådande världsläget och behovet av att bygga upp en civil beredskap så menar jag att det vore bra om vi kan öka takten i arbetet med livsmedelsstrategin. Det är också bra om vi kan samordna satsningar på livsmedelsstrategin med satsningar på livsmedelsberedskap, säger Christina Nordin.

14 miljoner kilo ost
Restauranger spelar en viktig roll för att öka konsumtionen av svensk ost i Sverige. Enbart landets pizzerior använder årligen runt 14 miljoner kilo ost – och merparten är importerad.

Taverna Brillo i Stockholm är en av de restauranger som konsekvent väljer svensk ost. De beskriver sig som ”ett italienskt brasserie i svensk tappning”. Det är en träffande beskrivning, då de serverar gourmetpizzor som ofta har en svensk touch – exempelvis deras berömda löjromspizza.

– Vi träffade representanter från Frägsta mejeri i Hälsingland och vi blev väldigt förtjusta, både i dem och i deras ost. De gör en fantastisk mozzarellaost på svensk råvara som motsvarar den klassiska fior di latte som man använder i Neapel. Den smakar som Italien! Och så slipper vi hela transporten och det passar väl in i vår övergripande tanke att använda så mycket svenskproducerat som det går, berättar Peder Lindh, inköpschef på Svenska Brasserier som driver Taverna Brillo.

Medvetna gäster
Även till sina biancopizzor använder Taverna Brillo svensk ost – Svecia. Valet av svensk ost handlar dels om en vilja att göra rätt och att stå för ett hållbart företagande, men kommer sig också av nödvändighet, menar Peder Lindh. De gäster som kommer till Brillo är välinformerade och medvetna om råvarornas ursprung och ställer krav.

– Jag ska inte sticka under stol med att vi tidigare oftare tittade mer på pris när vi letade efter råvaror. Så jobbar vi inte alls idag. Vi jobbar med svenskt kött och svensk ost och tänker på kvalitet och hållbarhet, vi är medvetna och vill göra rätt för oss. Våra gäster efterfrågar det på ett självklart sätt idag och det är jätteroligt! Det är lätt att sälja och göra menyer man kan vara stolt över om man kan jobba med svenska kvalitativa råvaror. Och det ska sägas: svenska råvaror är ofta fantastiska och det gäller inte minst osten. Det är genomgående superbra grejor.

Publicerades