Framtidsbrev ska ge inspel till forskning och politik

Under Landsbygdsveckan startade vår analysgrupp Stärkt landsbygdsperspektiv en insamling av framtidsbrev, där landsbygdsbor uppmanades skriva brev till sig själva från år 2040. Nu har breven samlats in och forskare på SLU ska nu analysera breven och gräva djupare i de teman som lyfts.

Ett knappt tjugotal personer har hittills tagit sig an uppgiften att skicka in sina framtidsbrev.

– Det är verkligen jätteroligt att människor i våra landsbygder, har velat berätta för oss om vad de tänker om sin plats framtid. Vi vill alla rikta ett stort tack till våra brevförfattare för den tid och det engagemang som de har lagt ner, säger Erik Melin, forskare vid SLU, som ingår i analysgruppen.

Identifiera teman

Nu ska han tillsammans med sina kollegor analysera breven lite djupare och identifiera teman som går igen i breven. Ett exempel på tema som nämns i flera blev är klimatförändringarna, vilket Erik Melin menar inte var så förvånande.

– Mer överraskad är jag över hur stor andel av författarna som har skrivit om entreprenörskap och flexibla arbetsformer. Om mer småskalighet, återbruk och skapande med resurser på platsen och om arbetsliv som blandar lönearbete med egenföretagande. Skulle våra landsbygder nå hit till 2040, tror jag att det skulle göra dem både mer resilienta och hållbara, säger han.

Är det något som förvånar dig när du läser breven?
– Det första jag slogs av var hur medryckande och tankeväckande innehållet var. Det råder ingen brist på vare sig författarförmåga eller kreativitet i Sveriges landsbygder, det står alldeles uppenbart.

– Något lite mer specifikt är hur hoppfull tonen i majoriteten av breven var. Vi vet att många av våra landsbygder brottas med ett helt knippe ekonomiska och demografiska utmaningar. Dessa måste vi såklart tala om, vilket vi länge har gjort. Här tror jag att det kan finnas en förlösande kraft i hoppet, för den fortsatta landsbygdsutvecklingen.

Skala upp och gå på djupet

Han menar att det på längre sikt vore det intressant att skala upp projektet med ännu fler brev och se om man identifierar samma teman. Eller om det utkristalliserar sig nya.

– Sen, på ännu lite längre sikt, vore det intressant att följa upp dessa teman lite närmare – både kvalitativt och kvantitativt. Exempelvis kan det gå att genomföra djupintervjuer och fokusgrupper utifrån dem; eller designa en enkätstudie.

Vad hoppas ni kunna använda resultatet till?
– Ny kunskap och nytt ”görande” i både teori och praktik. Utifrån mitt perspektiv som forskare hoppas jag att vi ska kunna presentera metoden för det större internationella forskarkollegiet, till exempel på en forskarkonferens med landsbygdstema. Som representant från analysgruppen är min förhoppning också att vi ska kunna sprida resultaten till politiken både på lokal, regional och nationell nivå, så att våra brevförfattares viktiga röster blir hörda, säger han.