Gröna kluster – regionala nav för utveckling av gröna näringar

Det pågår ett arbete för utveckling av de gröna näringarna i regionala gröna kluster över hela landet. Syftet – att bidra till grön omställning och ökad konkurrenskraft inom de gröna näringarna. Projektet Gröna kluster-erfarenhetsutbyte, samverkan och utveckling jobbar med att uppmuntra samverkan mellan Sveriges gröna kluster.

I Sverige finns cirka 17 gröna kluster, regionala kompetens- och utvecklingscentra, som arbetar med satsningar på gröna näringar. De allra första kom till för mer än 30 år sedan och har sedan dess vuxit i antal och finns spridda över Sverige. Genom projekt och aktiviteter verkar dessa för att de gröna näringarna utvecklas regionalt, till exempel genom dialog, samverkan och kunskapsutbyte.

Johanna Larsson är projektledare för Gröna kluster-erfarenhetsutbyte, samverkan och utveckling som syftar just till att uppmuntra samverkan mellan de gröna klustren. Projektägare är Landsbygdsnätverket. Varför är då samverkan viktigt?

– Genom samverkan behöver man inte uppfinna hjulet gång på gång, utan man lär av varandra och slipper förhoppningsvis göra samma misstag som andra som hållit på längre. Men också för att det ibland finns behov av att jobba i projekt, särskilt när det gäller nya utmaningar som bevattningsproblematik och annat klimatrelaterat. Det finns experter inom olika områden och om regionerna samverkar kan man dra nytta av varandras expertis, säger Johanna Larsson.

Vad har de gröna klustren för uppdrag?
– Det beror på var i landet klustren finns och vad företagens behov är. Men det som förenar är att man vill ha mer livsmedelsproduktion i Sverige och samla alla aktörer så att man går åt samma håll. Gemensamt är att klustren vill vara regionala nav som jobbar med utveckling av gröna näringar, de allra flesta hela vägen från jord till bord. Men det finns också gröna kluster som bara jobbar med primärproducenter, alltså jordbrukare och lantbrukare.

Hur ser finansieringen ut?
– Oftast finns någon form av regional finansiering, eller så kanske man får medel för projekt från exempelvis Jordbruksverket. Det finns även ett fåtal som istället finansierar verksamheten genom medlemsavgifter och sponsorer. Men självklart är en långsiktig finansiering en fördel för att verksamheterna ska göra skillnad och ge livskraftiga gröna näringar runt om i landet.

Regeringens nationella livsmedelsstrategi innebär en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till hållbar tillväxt i hela landet. Detta i sin tur innebär också att det numera finns regionala livsmedelsstrategier, vilket gör att de gröna klustren har blivit mer och mer aktiva.

– Eftersom regeringen bestämt att vi ska bli mer självförsörjande i Sverige och inte vara helt beroende av andra länder för att få mat, betyder det att det är än mer angeläget att hitta strategier att främja produktion och konsumtion av svenska livsmedel.

Text Colette van Luik