Hallå där...Maria Stenberg

Du är ansvarig för klimat- och växtnäringsfrågor och initiativet Klimatkollen hos Greppa Näringen, en del i det svenska miljöarbetet och som bland annat erbjuder kostnadsfri klimatrådgivning till lantbrukare.

Det är många åtgärder som både gynnar klimatet och även ger en bättre ekonomi för lantbrukaren. Det är oftast en ”win-win” det här

Vad är det viktigaste ni jobbar med?
– Klimatkollen har funnits i 10 år och är vad vi kallar en rådgivningsmodul inom Greppa Näringen och handlar om att höja kunskapen om lantbrukets och samhällets klimatpåverkan och hur man som lantbrukare kan minska sitt klimatavtryck.

Vilka och hur många når ni via er verksamhet?
– Målgruppen är lantbrukare med mer än 50 hektar eller mer än 25 djurenheter. Vi når knappt hälften av svenska åkerarealen och har sedan start haft ungefär 60 000 rådgivningsbesök totalt sett över alla typer av rådgivningsbesök.

Hur minskar klimatpåverkan via det ni gör?
– Vid rådgivningstillfället visar man på orsaker till att det finns klimatpåverkan i stort och på gården. Man gör bland annat en klimatberäkning på gården och tittar på var de stora utsläppen finns och vad för åtgärder att ta till för att minska sin klimatpåverkan. Allt från enklare åtgärder, som till exempel effektivisering i produktionen och mer omfattande åtgärder som tar lite längre tid att genomföra.

Vilka åtgärder i lantbruket vill du särskilt lyfta fram?
– Enklare åtgärder kan vara att minska svinn i utfodringen, att bättre utnyttja växtnäringen i odlingen eller att skörda vallfoder vid tidpunkter som ger bra näringskvalitet. Mycket handlar om att motivera lantbrukaren.

– I stort har vi haft en väldigt snabb utveckling de senaste åren generellt i växtodlingen med till exempel precisionsodlingsteknik, där satellitbaserade bilder gjorts tillgängliga för alla. Här har vi varit delaktiga i att se till att den utvecklingen har skyndats på.

Hur förbättras lantbrukarnas lönsamhet?
– Det är många åtgärder som både gynnar klimatet och även ger en bättre ekonomi för lantbrukaren. Det är oftast en ”win-win” det här. Som exempel kan man som åtgärd jobba med markstrukturen, vilket kan ge bättre förhållande för grödan. En gröda som har bra utrymme för rötter tar upp växtnäringen bättre och utnyttjar vattnet bättre, vilket gör att samma insats får högre avkastning.

Hur bör verksamheten utvecklas i framtiden?
– Det är viktigt att vi både hänger med i utvecklingen och fortsätter utveckla verksamheten. Däribland att vi utvecklar våra beräkningsprogram (verktyg och hjälpmedel) och kan visa på att det är en väldigt stor nytta både för lantbrukaren och miljön att använda dem och att det till exempel ger ett väldigt bra stöd i produktionen.