Innovationsstödet EIP-Agri: Framgångar och utmaningar i fokus

Undergruppen för innovation och kunskapsutbyte (Subgroup on Innovation and Knowledge Exchange) träffades i Bryssel för att diskutera EIP-Agri i EU:s medlemsländer. Förutom erfarenhetsutbyte informerades deltagarna om kommande nätverksaktiviteter och två parallella studier av EIP-projekt: en på EU-nivå och en i Sverige.

Från Sverige deltog Jennie Cederholm Björklund från Landsbygdsnätverket och Jenny Taylor från Jordbruksverket. Gruppen leds av EIP-Agri Support Facility inom EU CAP-nätverket. Syftet är att planera gemensamma aktiviteter, dela erfarenheter och lära av varandra.

- Det gavs en uppdatering om nätverksaktiviteter inom EIP-Agri Support Facilitys program för 2024–2025, samt att vi fick chansen att utbyta erfarenheter om framgångar och utmaningar, säger Jennie Cederholm Björklund.

Två studier ska ge vägledning

En viktig del är de två studierna av EIP-projekt. Den svenska studien, som genomförs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), analyserar framgångsfaktorer och utmaningar i EIP-projekt från föregående programperiod. Resultaten presenteras efter sommaren.

- Vi ser fram emot att studien blir klar i augusti och att vi sen kan sprida resultaten så att de gör nytta för fler. Vi kommer bland annat att diskutera lärdomarna i ett avsnitt av podden Landet, säger Jenny Taylor.

Resultaten från den svenska studien förväntas ge Jordbruksverket stöd i förbättringsarbetet och hjälpa till att utveckla bättre urvalskriterier och effektivare stöd till framtida projekt.

Studie om EIP-Agri på EU-nivå

Den EU-övergripande utvärderingen ska publiceras under hösten. Preliminära resultat visar att 65 procent av projekten helt och 23 procent delvis har utvecklat innovativa lösningar som planerat. Svårast att uppnå mål hade projekten som fokuserar på organisatorisk innovation. Potentialen för att skala upp lösningarna är hög, och samarbeten är vanligast med andra lantbruk och forskningsorganisationer inom regionen eller landet.

Nycklar till framgång inkluderar en bra sammansättning av samarbetspartners med kompletterande expertis, gårdsdemonstrationer och aktiv kommunikation under hela projektperioden.

Utmaningar för svenska EIP-projekt

Trots intresse för internationellt utbyte saknas ofta svensk närvaro på EIP-Agri-evenemang. Sverige, tillsammans med andra länder, framhöll vikten av god planering och tydlighet kring målgrupp och program.

- Det är svårt att få med svenska projekt på aktiviteter som de inte vet om de har nytta av och när inbjudan kommer med kort varsel, säger Jennie Cederholm Björklund. Vi föreslog att internationella träffar ska planeras mellan oktober och mars.

Arbetet med att arrangera årliga informationsträffar för EIP-projekt fortsätter, med experter som ger tips och svarar på frågor. I oktober planeras också en gemensam monter och en projektträff på Elmia Lantbruk.

Lärdomar från andra länder

Österrike har ett intressant upplägg kallat Farminar, livesändningar från lantbruk där EIP-projekt visar upp sin verksamhet. Denna idé skulle kunna användas i Sverige för att visa på den praktiska nyttan med EIP-Agri.

- Vi blev inspirerade av deras Farminar och det skulle vi kunna ta efter, säger Jennie Cederholm Björklund.

- Ett annat exempel från Österrike är deras lönetak för partners i samarbetsgrupper och schablonbelopp för OH-kostnader i EIP-projekt. De har också en öppen utlysning och finansierar 100 procent av projektbudgeten, vilket då ofta inkluderar juniora forskare, säger Jenny Taylor.

Sverige har färre demonstrationsgårdar än många andra länder, något som kan förbättras. Demogårdar visade sig vara viktiga för spridning av resultat och innovationer.

- I Sverige har vi bra förutsättningar tack vare att vi inte har självstyrande regioner, vilket underlättar koordinering och effektivitet. Vi låter också lantbrukarna själva välja rådgivare, utan statlig styrning, säger Jennie Cederholm Björklund