Jag utvecklar AKIS - Viktoria Olsson, biträdande professor på högskolan i Kristianstad

Du arbetar som biträdande professor i mat- och måltidsvetenskap på högskolan i Kristianstad. Hur bidrar du och dina kollegor till utvecklingen av svenska kunskaps- och innovationssystem (AKIS)?

– Jag är agronom (livsmedelsvarianten) och jag förstår betydelsen av primärproduktionen i livsmedelssystemet, den kan helt enkelt inte överdrivas. Samtidigt kräver livsmedelsproduktion en lång rad olika förmågor som ingen enskild aktör besitter. Samverkan är därför en nödvändighet. Jag ser ett stort behov av kunskap och innovationer, både gällande vilka produkter som produceras och marknadsförs och de konsumentbeteenden som många gånger driver utvecklingen i fel riktning.

– Vi måste exempelvis finna ut hur vi kan minska svinn i alla led och vrida efterfrågan på tomma kalorier och funktionsdrycker mot vettig mat från svenska producenter. Här finns så mycket att tjäna men samtidigt många utmaningar och målkonflikter. Vi forskare ska fungera som ett stöd och det vi gör ska kunna omsättas i kreativa processer! Bland mina kollegor finns allt ifrån teknologer och sensoriker till sociologer och beteendevetare, och denna tvärvetenskapliga förståelse kan öppna upp helt nya sätt att tackla framtidens utmaningar.

Vad gör du i din roll som biträdande professor?
– I min roll ingår undervisning, forskning och samverkan. Jag har under många år haft ett stort fokus på undervisning och jag brinner starkt för kompetensförsörjningen i det svenska livsmedelssystemet.

– Succesivt tar forskningen större del av min tid och under 2025 har interna och externa forskningsanslag gjort det möjligt för mig att använda 80 procent av min tid till forskning. Jag intresserar mig först och främst för hållbart nyttjande av animaliska livsmedel. Typiskt studerar jag, tillsammans med exempelvis SLU eller lokala företag, olika aspekter av ätkvalitet och hur process- och produktutveckling kan bidra till bättre kött och fiskprodukter och minskat svinn.

– I vårt sensorik-team tittar vi bland annat på innovativa produkter av restströmmar från lokalt landad sill och skarpsill, inverkan av industriell tining och frysning för bättre produktionsplanering av griskött och möjligheterna att öka användningen av exempelvis inälvor och blod i det moderna köket.

Från din horisont, vad tycker du är viktigt för att systemen inom AKIS ska fungera?  
– System fungerar bäst så länge de gör nytta och fyller en funktion. Plattformar för idé och kunskapsutbyte är jätteviktiga men måste vara lättillgängliga och upplevas som relevanta. Jag kan se hos studenterna vilket kraftfullt verktyg lärande och i samverkan är och skulle önska att fler yrkesverksamma hade möjlighet att praktisera det.

– För mig är även långsiktighet viktigt. Jag upplever att det finns relativt gott om pengar att söka för forsknings, kunskaps och innovationssatsningar i samverkan men det behovs också lite lugn och arbetsro. Risken är annars att allt blir ”projektifierat” och att djuplärandet går förlorat. Slutligen är även internationella utblickar och omvärldsspaning väldigt betydelsefullt.

Om du fick beskriva vad begreppet AKIS innebär för er, vad skulle du säga då? För oss är – AKIS en arena för samverkan med de areella näringarna och ett redskap för att säkerställa att vår forskning är relevant och efterfrågad.