Kan drönare rädda Ölands ängshökar?

Hallå där Anders Åberg från BirdLife Sverige! Du är aktuell som föredragshållare på miljömålsseminariet Ett rikt odlingslandskap i november. Berätta mer om det EU‑finansierade projektet Ängshök – och hur lantbrukare lättare ska kunna ta hänsyn till rovfågeln ängshök, som häckar i vall på åkermark.

Varför är just ängshöken viktig att skydda?

Ängshöken är en markhäckande rovfågel som drabbats hårt av uppodling av dess naturliga häckmiljöer som är busk- och ängsmarker (stäpper). Även om den totala populationen fortfarande är stor i hela dess utbredningsområde, från västra Europa till stäpperna i centrala Asien, så minskar beståndet. Detta på grund av att jordbruket alltmer intensifieras i hela dess utbredningsområde. I nuläget är den europeiska populationen av ängshök beroende av skyddsinsatser, för att arten ska vara kvar som häckande fågel i stora delar av Europa.

Vad är unikt med detta projekt?

Ängshöksprojektet skyddar häckande fåglar genom att staka ut ängshöksbon i vallåker samtidigt som slåttern pågår. Det gör att projektet för att lyckas måste kunna arbeta i samspel med lantbrukare och volontärer i en mycket intensiv period – för att minimera störningarna för lantbrukare och samtidigt kunna skydda bon från att förstöras.

Kan du berätta vad som hänt hittills i projektet?

Vi har arbetat med att skydda ängshökens häckningsplatser på Öland sedan 2013 i olika projekt. Vi har försökt hitta lösningar för att minska den yta som behöver avsättas, både för att underlätta arbetet för oss och för att minimera den yta som lantbrukare inte kan skörda på. Nu har vi börjat använda drönare med värmekamera för att snabbare hitta ängshökarnas bo. I det pågående projektet ska vi bland annat utveckla arbetet med att använda drönare.