”Kommunerna är nyckeln” – möt forskaren som vill förändra vårt livsmedelssystem

När statsvetaren Andrew Gallagher kom till Sverige för att läsa vidare hade han ingen aning om att små kommuner som Tomelilla och Härjedalen skulle bli navet i hans kommande forskning. Nu studerar han hur lokala livsmedelsstrategier, offentliga måltider och samarbeten över gränser kan förändra hela livsmedelssystemet.

Allt började med en dubbel master i miljövetenskap och hållbar utveckling. Där, någonstans mellan föreläsningssalarna i Uppsala och på SLU:s campus, landade Andrew Gallagher i att livsmedelssystemet är mer komplext – och mer lokalt – än många tror.

– I vår globala värld blir den lokala nivån allt viktigare. Dels på grund av de sårbarheter som vi ser i globala livsmedelskedjor, dels för att lokala aktörer bättre kan anpassa lösningar till de behov och förutsättningar som finns i närområdet. Det är lokalt som möjligheterna finns, att omsätta beredskap och hållbarhet till konkret handling, säger han.

Små och medelstora kommuner har många möjligheter

Numera är Andrew doktorand och i sin forskning följer han arbetet i flera kommuner, exempelvis Laholm, Tomelilla, Härjedalen och Östersund.

– Det som utmärker små och medelstora kommuner är deras flexibilitet. Man har närhet till varandra internt inom organisationen, men också nära till producenter och medborgare vilket gör det enklare att samarbeta. Därför är det intressant att studera dem närmare. Här finns förutsättningar för att skapa innovativa lösningar inom områden som beredskap och hållbarhet och för att öka livsmedelsproduktionen lokalt.

I skånska Tomelilla, en liten kommun både till ytan och sett till antal invånare, kan de offentliga måltidernas behov av livsmedel, som till exempel baljväxter eller ägg, direktupphandlas från lokala producenter. Kommunen leds av en samlad förvaltning och medarbetarna huserar i samma byggnad. I jämtländska Härjedalen, som är en till ytan stor kommun, är lokalproducerad mat och beredskap också viktiga frågor, men kommunorganisationen finns utspridd geografiskt. Förutsättningarna för hur man samordnar livsmedelsinitiativ är därför annorlunda från fall till fall.

"Rätt krav och dialog skapar nya affärsmöjligheter"

– Kommunen är stora kunder. Rätt krav och dialog i upphandlingsarbetet kan skapa helt nya affärsmöjligheter för lokala företagare och därmed den lokala ekonomin. Samtidigt behöver de lokala producenterna kontakter, kunskap och stöd för att kunna förstå de behov kommunen har och samtidigt anpassa produktion och förädling efter kommunkundernas behov. Det behövs byggas kompetens och kunskap inom detta område, det behövs också investeras i andra innovationsområden inom produktionen, säger Andrew.

Att skapa ett robust och hållbar lokalt livsmedelssystem handlar om många delar. Hur ska vi få mat på bordet när klimatet förändras, när kriser uppstår och när exempelvis mark blir föremål för målkonflikter. Var ska det byggas bostäder? Hur kan jordbruksmark skyddas?

– För att få mat på bordet på ett hållbart sätt måste vi förstå hur allt hänger ihop – och kommunerna har en central roll.

Den 21 april bjuder landsbygdsnätverket (se faktarutan nedan) in till ett webbinarium där Andrew berättar mer om integrerad livsmedelsplanering och kommunernas roll för en lokal livsmedelsproduktion som är både robust och hållbar.