Nyfiken på...Henrik Lander

Du driver Lönngården utanför Molkom och är ordförande i Sveriges Nötköttsproducenter. Hur jobbar ni med frågor kring ekosystemtjänster, miljö och klimat?

– På Lönngården föder vi upp 125–150 inköpta dikalvar om året och odlar eget foder till djuren på den mesta arealen. Vi har också 350 hektar skog. Vi säljer själva 20–25 djur om året direkt till konsument medan resten säljs till slakteriet.

På Lönngården är man KRAV-anslutna. Det är ett sätt att arbeta med miljöhänsynen i företaget. Men man tänker också på vardagslogistiken och transporterna på gården, så att det till exempel inte körs i onödan mellan gårdarna. Det spar både pengar och klimatbelastning.

– Inom Sveriges Nötköttsproducenter har vi senaste året kämpat hårt för att de betesbaserade nötköttsproducenterna ska få så bra förutsättningar som möjligt i den nya jordbrukspolitiken (CAP).

De vårdar våra svenska naturbetesmarker och behöver allt stöd de kan få.

Inom näringen i deltar gården i Handlingsplan Nöt, Gris och Lamms arbete med Miljö- och klimatanpassning av hela animaliekedjan. Där sker mängder av olika projekt som man kan läsa om på Handlingsplanernas Facebook-sidor.

Hur kan det du och din organisation gör bidra till att främja miljöarbetet och ekosystemtjänster i de gröna näringarna?
– Vi känner att vår roll som organisation är att lyfta och informera om allt det goda som våra medlemmar gör varje dag ute på gårdarna. Ett exempel är just naturbetesmarkerna och vårt engagemang för att alla som behöver det ska få tillgång till bra rovdjursavvisande stängsel.

Det finns fyra typer av ekosystemtjänster; försörjande, reglerande, kulturella och stödjande tjänster. Kan du ge exempel på olika typer av ekosystemtjänster som är viktiga i din verksamhet?
– Mina djur betar 35 hektar naturbeten och jag har 10 hektar långliggande vallar på gården. Båda marktyperna skapar biologisk mångfald, lagrar in kol och är förvaltare av kulturlandskapet.

De är också viktiga för vattenregleringen och binder jorden och stoppar därmed jordflykten. Vallen är en lite okänd pärla som behöver hissas och hyllas mer!

Vad ser du för möjligheter och hinder för de gröna näringarnas miljöarbete framöver?
– Man missar ofta helheten när man diskuterar miljöarbetet visavi livsmedelsproduktionen. I Sverige behöver vi använda alla olika sorters djur, gräsmarker och jord för att bygga upp vår produktion på ett sätt som passar de väldigt olika naturgivna förutsättningar som finns i vårt land.

Är det något mer du vill tillägga?
– Ja, man måste ta hänsyn till det stora kretsloppet när klimat och miljö diskuteras. Allt kan inte odlas i Sverige – inte minst av konkurrensskäl. Ingen kommer att betala höga priser för att vi producerar låga skördar av grödor som faktiskt inte passar i Sverige. Istället ska vi göra det vi är bra på och inse att hela klotet befinner sig i ett kretslopp.

Djuren behövs och de ska finnas på platser där de passar och där deras gödsel kommer till nytta istället fört att bli ett miljö- och klimatproblem.

Intervjuare: Anna Jamieson