Nyfiken på... Marianne Andersson

För att tidigt vara med och påverka utformandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, har Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) tillsatt arbetsgruppen CAP 2028. Fönstret för reell påverkan är bara öppet nu och ett par år framåt. Marianne Andersson, du är ordförande för arbetsgruppen. Vad ska ni göra?

­– Vi ska identifiera utmaningar och behov när det gäller en hållbar livsmedelsproduktion framåt i tiden. Samtidigt måste vi ha grepp om vad som inte har fungerat bakåt. Vissa politiska styrmedel har vi sett inte fått det utfall man önskat och när det gäller andra så har de inneburit målkonflikter av olika slag.

­– Vi har ju CAP 2023 - 2027 först och inför den programperioden pågår det ju mycket diskussioner om vilka konsekvenserna kan bli. Dessa måste vi naturligtvis fånga upp och ta med i arbetet. Att produktionen från jord och skog är hållbar ur alla aspekter ger i sin tur förutsättningar för en gynnsam landsbygdsutveckling.

Varför har just du som nybliven KSLA-ledamot utsetts att leda gruppen?
– Jag har varit ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund i Skåne i många år och som sådan varit väldigt engagerad i CAP-frågor. Därutöver har jag erfarenhet av ordförandeskap i flera andra sammanhang och är starkt resultatinriktad.

– Vår egen gård, en växtodlingsgård på Söderslätt med vallodling, kan jag ju använda som referens. Jag har nytta av våra fyra barn som är yrkesmässigt djupt engagerade i lantbruket på olika slags företag. Men det är ju väldigt viktigt att se till helheten. Växtodling och animalieproduktion är beroende av varandra och CAP 2028 får inte missgynna någon produktionsgren eller del av landet.

KSLA har via alla sina ledamöter en stor och bred kunskap, ett stort nätverk samt ett gott anseende. Det ger KSLA en unik roll när det gäller analys- och påverkansarbete.

Arbetsgruppen CAP 2028 består av företrädare för Jordbruksverket, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och lantbruksmedia, de flesta KSLA-ledamöter. Den 8 november har representanter för olika produktionsgrenar kallats in till ett rundabordssamtal för att lägga en grund i arbetet. Sedan planeras att ha en nationell konferens i mars med internationella gäster. Förhoppningen är att få ta del av vad andra länder har lärt och vilka startegier de olika länderna har framåt för CAP.

Hur ser du på era möjligheter att få ett gynnsamt påverkansarbete, nationellt och internationellt? Vilka förändringar tror du kommer att ske?
– Det är ju en mycket orolig tid. Vi vet inte hur kriget i Ukraina kommer att påverka gränsöverskridande handel, energiförsörjning, priser och kostnader framöver. Därför blir utfallet likaväl som lantbrukets och landsbygdens situation framöver också osäker.

– Troligt är att direktersättningarna fasas ut och ersätts av utvidgade miljöersättningar. Förhoppningsvis är de då resultatinriktade så att frihetsgraderna och flexibiliteten ökar för lantbrukarna. Helhetstänket måste genomsyra politik och beslut, så att man undviker målkonflikter.