Nytänk ger mindre sårbarhet och ökad hållbarhet

Innovation och nytänk är ledord för Guldhaven Pelagiska i Kalix. Löjrommen är och förblir företagets viktigaste produkt, men arbetet med diversifiering pågår ständigt, bland annat med avsikt att minska sårbarheten och öka hållbarheten.

Företaget grundades av de båda fiskarna Kent Karlsson och Arnold Bodlund redan 1992. Sedan dess har det stöpts om vid ett flertal tillfällen, det återkommande förändringsarbetet löper som en röd tråd genom bolagets historia.

– Innovation är väldigt viktigt eftersom vi lever på naturens resurser och vet att fiskbeståndet hela tiden varierar. Tillgången till siklöja varierar exempelvis från år till år och därför är det så viktigt att vi har så många produkter som möjligt. Det är det som är vår stora utmaning, säger Teija Aho, bolagets vd sedan fyra år.

Förutom de egna trålarna Vilma och Natalia så samarbetar Guldfisken med ett tjugotal lokala fiskare längs den norrbottniska kusten. Den MSC-märkta Kalixrommen är och förblir en storsäljare, men Guldhaven fiskar även lax, havsöring, abborre, strömming och gädda. All fångst bearbetas i företagets nya fiskfabrik i Kalix. Företaget driver också en fiskodling i Piteå som producerar 360 ton regnbåge per år, men den vildfångade fisken är företagets signum och främsta fokus.

Kunderna styr

– Det är kunderna som styr och på senare år har vi sett en ökad efterfrågan. Den vildfångade fisken är vårt viktigaste ben, och det är också i den delen som vi ser den största potentialen, säger Teija Aho.

Arbetet med nya produkter sker bland annat i samarbete med SLU och företaget har även planer på att anställa en industridoktorand som resurs för att utveckla företagets produktsortiment. Satsningen går hand i hand med hållbarhetstanken, berättar Teija Aho.

– Vi är ensamma idag om att ta till vara allt på fisken, inte bara rommen, och det konceptet tänker vi fortsätta att utveckla. Redan i vinter kommer vi testa nya produkter som exempelvis fiskbitar eller fiskbullar. Vi vill ta vara på hela råvaran och kommer även testa att göra livsmedel på outnyttjade fiskarter som id eller braxen.

Tittar på Finland

Företaget har sökt pengar ur Havs- och fiskerifonden för de investeringar som krävs för att producera de nya produkterna i större skala. Sedan hoppas de få en liknande utveckling som den i Finland, säger Teija Aho.

– I Finland stöttade regeringen genom att ge stöd åt fiskare som tog upp skräpfisk och på det sättet fick man upp mycket fosfor och annan näring från havet. Produkterna är väldigt populära så vi tror att detta är framtiden. Men det kommer förstås krävas en ordentlig marknadsföringsinsats, svenskarna är inte vana vid den här sortens produkter ännu.

Text: Jakob Hydén