Landsbygdsnätverket
Musslor och kassodling.

Foto: Per Magnus Persson och Roine Magnusson, Scandinav.

Nytt förslag ska skapa förenklingar inom hållbart vattenbruk

I dagarna publicerade Fiske- och vattenbruksutredningen sitt delbetänkande Förenklade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk. Wenche Hansen från Matfiskodlarna och Anderas Pettersson från Länsstyrelsen Gotland, som båda ingår i arbetsgruppen Hållbara blå näringar, har varit experter i utredningen.

Wenche Hansen

– Det är mycket bra att det äntligen har gjorts en ordentlig genomgång av alla lagstiftningar som berör vattenbruket. Det räcker inte med att ett av de föreslagna författningsförslagen godkänns av riksdagen utan alla de förslag som lyfts i utredningen behöver ses i sin helhet. En del av förslagen kan ge snabbare resultat än en del andra som är mer av långsiktig karaktär, säger Wenche Hansen, vd för Matfiskodlarna.

Vilka delar har varit extra viktiga för dig att få med?

– Det är viktigt att bland annat minska antalet involverade myndigheter, att undvika dubbelprövning och beslut som fattats enligt olika regelverk som står i strid med varandra. Det är också viktigt att få en mer likartad regeltillämpning och en kortare, mer rättssäker process.

Är du nöjd med resultatet i delbetänkandet? Är det något du saknar?

– Utredarna har gjort ett mycket bra arbete beaktat uppdraget i direktivet. De lagstiftningar som styr vattenbruksbranschen är mycket komplexa och omfattande. Utredningen är väl genomarbetad och lämnar flera konkreta författningsförslag.

– Samtidigt finns det fler hinder för att skapa förenklingar för att bedriva vattenbruk i Sverige, och som inte har omfattats av direktivet i utredningen. Ett sådant är Sveriges nationella åtgärder för bakteriell njurinflammation hos fisk, som är en särreglering i förhållande till andra medlemsstater i EU. Vi behöver arbeta vidare för att finna lösningar även för andra hinder parallellt.

– En del av de hinder som inte har hanterats här ingår i andra pågående statliga utredningar.

Vad har du för förväntningar på den fortsatta processen?

– Det är av yttersta vikt att delbetänkandet skyndsamt bereds vidare av regeringen och att riksdagen därefter säger ja till författningsförslaget. Livsmedelsförsörjningen är en av de avgörande faktorerna för att lyckas med den gröna omställningen. Men de blå vattenbruksnäringarna i Sverige är fortfarande små och vi importerar i Sverige exempelvis fisk och kräftdjur i stor skala. Sverige behöver ta ett större ansvar för att säkra svensk primärproduktion och skydda vattenområden värdefulla för svenskt vattenbruk.

Andreas Pettersson

Andreas Pettersson, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Gotland och ordförande i arbetsgruppen Hållbara blå näringar, menar att det är viktigt att man nu gjort en ordentlig genomgång av all lagstiftning som berör vattenbruket.

– Genom det har man kunnat ta fram konkreta förslag för att förenkla regelverket när det gäller tillståndsgivning, annan prövning och tillsyn i syfte att förkorta handläggningstiderna. Det finns också förslag för att undvika dubbelprövning och att beslut står i strid med varandra samt få en mer likartad regeltillämpning, säger han.

Vilka delar har varit extra viktiga för dig att få med?

– Att regelverket kring vattenbruket måste skapa förutsättningar för och främja ett mer kretsloppsbaserat vattenbruk. Det är viktigt att regelförenklingen inte medför sämre förutsättningar för att bibehålla ett starkt skydd för vild fisk, blötdjur, kräftdjur och påverkan på omgivande vatten. I och med att odlingstillståndet föreslås plockas bort från fiskelagstiftningen är det otroligt viktigt att det som anges i nuvarande fiskelagstiftning och föreskrifter, kopplade till odlingstillståndet, överförs till nya förordningar och föreskrifter inom miljölagstiftningen. Detta för att säkerställa att inget ramlar mellan stolarna som skulle kunna påverka vild fisk och omgivande vatten negativt.

Är du nöjd med resultatet i delbetänkandet? Är det något du saknar?
– Jag är nöjd med stora delar av utredningen men har en viss oro över att de föreslagna förändringarna i utredningen inte kommer förändra nuvarande situation utifrån de förväntningar som finns. En stor vikt läggs vid att vägledning och utbildning ska öka kompetensen hos prövande myndigheter. Utbildningar genomförs redan idag men med ett relativt svalt deltagarintresse från myndigheter och kommuner, förmodligen på grund av hög arbetsbelastning, få vattenbruk och andra prioriteringar.

Vad har du för förväntningar på den fortsatta processen?
– Mina förväntningar är att regeringskansliet prioriterar denna utredning och bereder frågan för vidare hantering omgående.

Publicerades