Landsbygdsnätverket
Peter Lundqvist, SLU, Karin Hakelius, SLU och Anna Ross, Jobba Grönt

Peter Lundqvist, SLU, Karin Hakelius, SLU och Anna Ross, Jobba Grönt. (Foto: fr.v. Lena-Liisa Tengblad, Mikael Wallerstedt och privat)

Så får vi fler att jobba inom lantbruket – och vilja stanna kvar

Sverige står inför en akut generationsväxling inom lantbruket. För att säkra branschens framtid krävs åtgärder som gör den mer attraktiv för unga och yrkesbytare, samtidigt som nuvarande lantbrukare måste ges bättre förutsättningar att vilja och orka stanna kvar. Generation Z kommer att ställa krav på möjligheter till att utvecklas på jobbet och ha intressanta arbetsuppgifter – något som branschen behöver möta.

– Inom det gröna näringslivet finns massor av möjligheter för unga som vill jobba med det som jorden, djuren och skogen ger.

Det säger Anna Ross, som sedan två år tillbaka jobbar som projektledare för projektet och sajten Jobba grönt. Ett projekt som drivs av Gröna arbetsgivare och LRF. Syftet är att få fler unga och karriärbytare att bli verksamma i det gröna näringslivet, både genom studier och arbete.

Man kan inte välja ett yrke man inte känner till

Ett stort problem är dock att många unga inte känner till särskilt mycket om lantbrukslivet. Anna Ross ägnar därför en stor del av sin tid till att kommunicera med dem, både via sociala medier som TikTok och ute på skolorna.

– Vi är där ungdomarna är och anpassar oss efter vad de vill göra och höra. På TikTok lägger jag till exempel ut lättsamma videor där jag använder mig av humor och försöker gör innehållet relaterbart. Gensvaret och engagemanget är fantastiskt och vi når verkligen fram till de unga där. Vi blir också kontaktade av människor som vill byta yrke och undrar hur man gör. Det finns en stor potential i att locka yrkesbytare, säger Anna Ross och fortsätter:

– Ute på skolorna samarbetar vi med en organisation som heter Arbetsmarknadskunskap och når över 70 000 elever varje år. Dessutom kontaktar vi studie- och yrkesvägledare för att de ska få kunskap om det gröna näringslivet om behoven och förstå att dessa yrken verkligen behövs.

Unga behöver lockas till lantbruket då medelåldern bland svenska lantbrukare närmar sig 60 år. Tillväxten är i fara om inte fler väljer yrken inom branschen.

Förbättringar i arbetsvillkoren ett måste

Peter Lundqvist, seniorprofessor i arbetsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), ser flera orsaker till problemet.

– Lantbruket upplevs som ekonomiskt osäkert och fysiskt krävande. För att behålla nuvarande lantbrukare krävs konkreta förbättringar i arbetsvillkoren, säger Peter Lundqvist.

Han menar att Sverige kan inspireras av Finland, där ett välutvecklat avbytarsystem gör det lättare för lantbrukare att ta ledigt eller vara sjuka

– Många svenska lantbrukare saknar möjlighet till återhämtning, vilket leder till stress och utbrändhet. Ett fungerande avbytarsystem skulle vara en stor hjälp, säger Peter Lundqvist.

Rapport om arbetsmiljön släpps i mars

Karin Hakelius, ekonom och forskare vid SLU, håller med och tillägger att livet som lantbrukare måste bli mer likt andra yrken i Sverige. Hon har, tillsammans med ytterligare tre forskare, gjort en enkätundersökning som ingår i en rapport finansierad av Jordbruksverket, om arbetsmiljö i lantbruket. Rapporten ska slutredovisas i mars i år.

– Många lantbrukare vittnar om att de har svårt att vara föräldralediga och upplever att de är mer eller mindre livegna på gården. Självklart ska lantbrukare ha samma goda förutsättningar att kunna leva bra liv och ha god hälsa som vi andra. Villkoren för lantbrukare måste förändras. Sedan är nästa fråga, hur ska det gå till? Och vem ska göra det och hur ska det finansieras? Det måste utredas, säger Karin Hakelius.

Generation Z på intågande i branschen

Anna Ross menar att även bilden av lantbruket måste förändras.

– Vi måste visa att branschen består av härliga människor som har coola och viktiga arbetsuppgifter där man både tar hjälp av den moderna tekniken och jobbar med naturens element. Dessutom behöver vi göra jobben mer synliga och öka stoltheten bland dem som redan är i branschen, säger Anna Ross.

Allt fler söker sig faktiskt till naturbruksgymnasier och Anna Ross menar att det passar Generation Z, alltså de födda mellan 1995 och 2012, att ha ett fritt yrke, jobba nära djur och natur samt leva ett tryggt liv på landet.

– En av tio mellan 15 och 24 år uppger i en undersökning gjord av Ungdomsbarometern att de kan tänka sig att jobba i det gröna näringslivet, vilket faktiskt är jättebra siffror! Att intresset finns handlar nog mycket om att det vi kan erbjuda på många sätt går hand i hand med det som Generation Z eftersträvar, säger Anna Ross.

Hon berättar att åtta av tio unga uppger att intressanta arbetsuppgifter, kul arbetsmiljö samt en trygg och stabil bransch är viktigt vid valet av yrke.

– Intressanta arbetsuppgifter och kul arbetsmiljö kan lantbruket verkligen erbjuda och om man med ”trygg och stabil bransch” menar att det är ett jobb som alltid kommer behövas är det check på den också, säger Anna Ross.

Synliggör yrket och förbättre villkoren

Hon påpekar dock att det är en lång väg från att kunna tänka sig att jobba i en bransch och att sedan verkligen ta steget.

– Jag tror att vi dels måste bli ännu bättre på att nå ut till de stora massorna och visa vad jobben innebär i praktiken, dels måste jobba internt så att de som börjar jobba i branschen vill stanna. Unga vill känna att de har möjlighet att utvecklas och att deras röster blir hörda. Ingen vill bli behandlad som en dräng som bara ska lyda. En stor nöt att knäcka är så klart också lönsamheten, högre lön och bättre villkor är superviktigt.

Text: Colette van Luik

Publicerades