Så fungerar AKIS – Jordbrukets väg till kunskap och innovation

I dagens jordbruk är tillgång till den senaste kunskapen och nya lösningar avgörande. AKIS är ett ramverk som sammanför forskare, rådgivare, företag och lantbrukare för att främja innovation och kunskapsutbyte. Genom AKIS kan svenska lantbrukare öka sin produktivitet, hållbarhet och konkurrenskraft.

AKIS är en förkortning av det engelska begreppet ”Agricultural Knowledge and Innovation Systems”, vilket kan översättas till ”Agrara kunskaps- och innovationssystem”. Man kan se på AKIS på olika sätt; som en analytisk modell, kunskaps- och innovationsfrämjande inom de gröna näringarna eller ett nätverk. Eller alla tre.

– AKIS är till för att underlätta gemensam analys och dialog om aktörer och nätverk för utveckling av ny kunskap och innovation, säger Jennie Cederholm Björklund som doktorerat på ämnet och jobbar som innovationscoach och samordnare vid Landsbygdsnätverket.

I EU:s jordbrukspolitik 2023-2028 uppmuntras de 27 medlemsstaterna att använda AKIS-konceptet för att förbättra kunskapsflöden och stärka kopplingen mellan forskning och praktik.

Inte ett utan flera olika system

AKIS består av flera system med aktörer som på olika sätt jobbar med kunskap och innovation inom lantbruket. Dessa kan delas in i olika kategorier, exempelvis branschorganisationer, föreningar, myndigheter, rådgivare och forskare. Systemen kan ses ur olika perspektiv, till exempel geografiskt, ämnesmässigt eller produktionsinriktat – samtliga till för lantbruksföretagens bästa.

– Poängen är att vi är många olika aktörer som på olika sätt bidrar med kunskap till lantbrukets utveckling. Vi hjälps åt för att tillsammans utveckla AKIS och ingen styr över det. Däremot kan vi alla underlätta samarbete och kommunikation genom att utveckla metoder för kunskapsöverföring, skapa plattformar och arenor där vi möts, delar och utvecklar kunskap. Och där vi hjälps åt att omsätta erfarenheter och forskningsresultat i praktisk nytta.

Sverige ligger i framkant när det gäller AKIS-samordningen av åtgärder inom ramen för den strategiska planen.

Sverige framgångsrikt i sitt AKIS-arbete

– Sverige är framgångsrikt i sitt AKIS-arbete, vilket inte är konstigt för vi är vana vid att diskutera, analysera och fatta beslut i konsensus, vilket ofta innebär mer genomtänkta beslut som håller i längden, menar Jennie Cederholm Björklund. Hon tillägger dock att svenska utredningar analyserat AKIS ur olika perspektiv och pekat på en del brister.

– Ibland stannar nyttan inom den egna organisationen för att man inte alltid är transparent och sprider kunskapen vidare till andra organisationer. Vi måste minnas att vi inte konkurrerar med varandra, utan vinner på samarbete och kommunikation.

Några av AKIS framgångsfaktorer i Sverige menar Jennie Cederholm Björklund beror på att man lyft på locket och vågat vara självkritisk.

– Sedan jag disputerade år 2020 har mycket hänt och man har bland annat blivit bättre på att dela med sig av kunskap och jobba tvärdisciplinärt, gärna utanför den egna organisationen.

Målbild med sex delmål

Målbilden för AKIS i Sverige år 2030 sammanfattas i en enda kort mening: ”Svenska AKIS gör det enkelt att driva det bästa lantbruket”.

– Denna gemensamma målbild för svenska AKIS består av sex teman, eller delmål, som vi anser att vi behöver uppnå.

Dessa handlar om att skapa hög status för de gröna näringarna, utveckla en stark och samlad bransch i förarsätet, främja ökad produktion och export, utveckla metoder för effektiv kunskapsinhämtning, delning och användning, utveckla lärandekultur hos lantbruksföretagare och AKIS-organisationer samt minska gapet mellan kunskap, finansiering och synsätt.

– Om man som organisation känner att man vill uppnå något, eller alla, av de sex delmålen och dela med sig av sin kunskap, bidrar man automatiskt till utvecklingen av AKIS. Svårare än så behöver det inte vara. Tillsammans stärker vi AKIS och hjälps åt att göra det enkelt att driva det bästa lantbruket.

Text: Colette van Luik