Så kan Sveriges jordbruk stärkas: Ny rapport om kunskapsöverföring och innovation inom AKIS

Arbetet med AKIS, Agrara Kunskaps- och Innovationssystem, står inför många utmaningar. Med en ny rapport belyser forskaren Lisa Blix Germundsson både styrkor och svagheter i Sveriges AKIS-system. Genom att kartlägga hinder och möjligheter pekar rapporten ut vägar för att förbättra samverkan mellan forskning, rådgivning och lantbruk – en nödvändighet för ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk.

En ny rapport har tagits fram inom EU:s initiativ för att stärka AKIS-systemen i medlemsländerna och stödja målen i den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP (Common Agricultural Policy). Forskaren Lisa Blix Germundsson från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, fick i uppdrag att kartlägga Sveriges AKIS-strukturer och identifiera hinder och möjligheter som kan stärka sektorns konkurrenskraft och hållbarhet.

Rapporten visar att Sveriges AKIS länge har präglats av stora skillnader i naturgivna förutsättningar och geografisk spridning av samhällsfunktioner, vilket utgör en utmaning för effektiv kunskapsöverföring och samverkan.

Systemet bitvis fragmenterat

– AKIS syftar till att bygga broar mellan forskning, rådgivning och lantbruk, men i Sverige är systemet bitvis fragmenterat och saknar i vissa fall samordning, vilket kan försvåra kunskapsutbyte och innovation, säger Lisa Blix Germundsson och fortsätter:

– Vi har stora skillnader över landet, både i naturliga förutsättningar som klimat och hur samhället är strukturerat. Detta skapar ibland svårigheter för att samordna policys för landsbygdsutveckling, forskning och näringslivsutveckling, vilket är en del av grunden för AKIS.

De stora regionala skillnaderna i Sverige gör att jordbrukets behov varierar. I södra Sverige finns starkare rådgivningsnätverk och närhet till kunskapscentra, medan norra Sverige, med kallare klimat och utspridd jordbruksmark, har mer begränsad tillgång till rådgivning och resurser. Detta försvårar en enhetlig strategi, vilket kan leda till ojämn spridning av innovation och kunskap.

Geografiska avstånd kan vara en utmaning

– Där det finns regionala kluster och ämnesspecifika nätverk fungerar samverkan bättre. Det är tydligt att geografiska avstånd kan vara en utmaning för samarbeten, både mellan forskare, rådgivare och lantbrukare, samt lantbrukare emellan.

Sweden Food Arena, med 70 medlemmar inom hela livsmedelskedjan, kritiserar till exempel fragmenteringen i stödsystemet. De menar att AKIS bör utformas för att nå företag över hela landet och i alla delar av jordbruks- och livsmedelssektorn.

– Det görs en hel del bra, men i vissa delar behövs bättre samordning utifrån det praktiska och användarnas perspektiv, säger Lisa Blix Germundsson.

Marknadsstyrd rådgivningsmodell

Den svenska rådgivningsmodellen är marknadsstyrd och baserad på lantbrukarägda företag, vilket ger oberoende men också utmaningar.

– En oberoende rådgivning har fördelen att den kan stå på lantbrukarnas sida. I andra länder är rådgivningen ofta statlig eller företagsanknuten, vilket kan äventyra objektiviteten, säger Lisa Blix Germundsson.

Marknadsstyrningen innebär också att klimat- och miljörådgivning kräver offentlig finansiering eftersom dessa områden kräver långsiktiga investeringar – ett behov som delas i hela Europa. För att stärka innovationen behöver kopplingen mellan forskning och praktik utvecklas genom mer resurser till tillämpad forskning, menar Germundsson

Utveckla ett långsiktigt samarbete

– Det handlar om att utveckla ett långsiktigt samarbete mellan befintliga strukturer, till exempel regionala kluster, branschföreningar och forskning. Samtidigt måste vi vara öppna för nya samarbeten, säger hon och tillägger att dessa processer kräver både tid och resurser.

Sveriges jordbrukslandskap påverkas av både omvärlden och nationella politiska beslut. Det sker främst genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, som bidragit till att stödja AKIS i Sverige. Lisa Blix Germundsson ser dock förbättringspotential.

– CAP behöver ta tag i de frågor som identifierats på ett djupare plan. Vissa initiativ fungerar bra, men det behövs tid och resurser för att bygga samverkan fullt ut.

Fyra nya kunskapscentra

Ett annat exempel är de fyra nya kunskapscentra som skapats för att täcka områden som djurhållning och digitalisering, där man genom samarbete med lokala aktörer underlättar spridning av ny teknik och hållbara metoder.

– Dessa fyra nya kunskapscentra har egna målsättningar som handlar om samverkan för lantbrukets kunskapsutveckling. Dessa centra utgör ett nytt sätt att skapa samarbeten. Det ska bli spännande att följa deras utveckling, men det är lite för tidigt att säga något om deras långsiktiga effekt.

Ett återkommande tema i rapporten är behovet av en systemsyn, där aktörer samarbetar holistiskt istället för isolerat. Germundsson ser dock utmaningar i praktiken och betonar vikten av att inkludera aktörer även utanför AKIS, som innovations- och företagsstöd.

– Systemsynen är avgörande för alla som på något sätt påverkar lantbruket – inte bara de som direkt arbetar med det. Vi behöver ett större perspektiv för att kunna möta framtida utmaningar, säger hon.

Styrkor och svagheter har blivit tydliga

AKIS i Sverige befinner sig i ett utvecklingsstadium där både styrkor och svagheter blivit tydliga. Medan oberoendet i rådgivningen och de regionala klustren utgör goda exempel, kvarstår fragmenteringen och behovet av förbättrad samordning.

Antalet aktörer inom AKIS beskrivs som stort och varierat, vilket kan försvåra koordinering och samarbete. Men många aktörer behöver inte vara en nackdel, menar Lisa Blix Germundsson.

– Jag ser antalet aktörer som en tillgång och en positiv utmaning. Sedan ställer det förstås krav på ledarskap och vilja att etablera nya former av samarbete för att AKIS ska nå sin fulla potential. Och man måste avsätta tid och resurser om man ska etablera nya vanor som är mer samarbetsinriktade.

Med fortsatt utveckling av både regionala och nationella initiativ som kunskapsnav och branschkluster har AKIS en viktig roll i att stödja Sveriges lantbrukare och bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt lantbrukssystem. Och här är ny kunskap inom lantbruket viktigt.

Utveckla och sprid ny kunskap

Lantbrukare står inför förändrade behov och kompetenskrav, exempelvis kopplade till hållbarhet och klimatförändringar. AKIS kan bidra till att utveckla och sprida ny kunskap och kompetens på ett effektivt sätt

– Ett av Sveriges starkaste kort är våra lantbrukares yrkesskicklighet och kunnighet. Vår svaghet, jämfört med vissa andra länder i EU, är att Sverige har ett avlägset geografiskt läge, svalt klimat, komplex reglering och högt kostnadsläge. Men vi har skickliga och utbildade lantbrukare och företagare sett ur ett europeiskt perspektiv. AKIS i Sverige har en viktig roll att stödja detta.

Den svenska rapporten som Lisa Blix Germundsson nu är klar med är en uppdatering av tidigare framtagna rapporter och tar upp samma frågeställningar som i övriga EU-länders rapporter.

– Dessa rapporter är en sorts inventering av AKIS och kommer sannolikt analyseras och dras slutsatser ifrån. Det blir spännande att se vad som kommer ut av det. Jag ser gärna att rapporterna blir diskussionsunderlag som kan användas vidare, säger Lisa Blix Germundsson.

Text: Colette van Luik