Samverkan med gröna näringar stöttar omställningen till ett hållbart samhälle

Landsbygdsnätverkets omkring 100 medlemmar samverkar och lär av varandra för att bidra till hållbar utveckling i landsbygder och kustsamhällen. Under 2021 och 2022 samlades medlemmar engagerade i nätverkets arbete med gröna näringar i paraplygruppen Hållbara gröna näringar. Resultatet av dessa två år är bland annat ett värdefullt erfarenhetsutbyte och en stärkt samverkan där olika perspektiv har mötts och gemensamma aktiviteter har genomförts.

I paraplygruppen Hållbara gröna näringar har vi arbetat tillsammans inom flera olika ämnesområden, utifrån de olika utmaningar våra medlemmar står inför. Det ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken att driva frågor inom de gröna näringarna och samtidigt ha ett hållbarhetsperspektiv, säger Christina Milén Jacobsson från Hushållningssällskapet och ordförande i paraplygruppen.

I paraplygruppen har ingått flera tematiska grupper. Dessa är Kunskaps- och innovationsfrämjande i de gröna näringarna (AKIS), Nationellt kompetensråd inom det gröna och naturbaserade näringslivet, MATtanken, Nätverket för Gröna Kluster i Sverige, Svenska råvaror i privata restauranger, Ägarskiften, Vägar till utbildning och arbete inom de gröna näringarna samt gruppen som kallas Nya verksamheter. Den sistnämnda fångade upp frågor som bidrar till hållbara gröna näringar och som inte hanterades av de andra grupperna.

Erfarenhetsutbyte och lärdomar

Christina Milén Jacobsson har tillsammans med övriga ordförande i de tematiska arbetsgrupperna verkat för samordning mellan grupperna inom paraplygruppen. Det har bland annat inneburit övergripande planering och genomförande av aktiviteter, erfarenhetsutbyte, förmedling av lärdomar och resultat samt att vara referensgrupp till nya verksamheter som har initierats under arbetsperioden.

– Erfarenhetsutbytet mellan grupperna har varit värdefullt. Det ökar förståelsen för det som pågår i de olika grupperna och vilka behov och utmaningar medlemmarna har. Och de olika aktörerna har kunnat engagera sig i varandras frågeställningar. Det innebär också att skiftande perspektiv har kunnat mötas, vilket främjar nytänkande och ökar träffsäkerheten för att det som görs verkligen är rätt saker, menar Christina Milén Jacobsson.

“Svensk ost på pizzan”

Som ett konkret exempel på resultat under perioden tar hon initiativet “Svensk ost på pizzan” som kom från arbetsgruppen Svenska råvaror i privata restauranger, där representanter från Hushållningssällskapet, Länsstyrelserna och Lantbrukarnas Riksförbund har jobbat tillsammans för att öka kunskapen om svenska råvaror och produktionens betydelse för en stärkt livsmedelsberedskap. Initiativet uppstod ur det faktum att vi i Sverige äter en halv miljon pizzor – om dagen! Men, den mesta osten på dem är importerad.

– Kampanjen “Svensk ost på pizzan” lyfter fördelar för miljö, företagande och jobb på landsbygden, livsmedelsförsörjning och djurvälfärd. Om bara några procent av pizzorna skulle tillagas med svensk ost och andra svenska råvaror som tomater eller kött, skulle det göra stor skillnad, säger Christina Milén Jacobsson.

Andra resultat från gruppernas arbete är att fler utrikesfödda samt ungdomar har fått upp intresset för gröna näringar och nu förhoppningsvis väljer att söka utbildningar och arbeten inom dessa områden.

Asha Ismail från SIOS, Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, har under perioden varit ordförande i gruppen Vägar till utbildning och arbete inom gröna näringar, och hon har flera positiva slutsatser hon vill framhålla.

Framgångsrikt samarbete

– Framförallt samarbetet mellan de olika aktörerna har varit framgångsrikt. Många etniska grupper har genom detta fått upp intresset för gröna näringar och möjligheterna att söka jobb i dessa sektorer, säger Asha Ismail och fortsätter:

– Vi kan se att synen på landsbygderna som något positivt har ökat när vi sprider kunskap om dem. Arbetssökande har bland annat deltagit i studiebesök och webbinarier och fått utbildning om gröna näringar. Och organisationer, myndigheter och företag har deltagit i olika aktiviteter och presenterat sina behov av arbetskraft.

Rebecca Källström från LRF har varit ordförande i gruppen Ägarskiften och menar att det är viktigt med rätt förutsättningar för att företagen i de gröna näringarna ska kunna vara hållbara ur olika aspekter; socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Det krävs också att fler unga är engagerade och vill arbeta i lantbruket. Som exempel är närmare 70 procent av lantbruksföretagarna över 50 år och en tredjedel är över 65. Det innebär att majoriteten av de svenska gårdarna kommer att behöva skifta ägare inom tio till femton år.

Ödesfråga för gröna näringar

– Ägarskiften är en ödesfråga för våra näringar. Och faktiskt inte bara för våra näringar utan för hela samhället. Medelåldern är hög och har vi inga unga som vill ta över kommer vi inte att kunna producera och konsumera hållbart. För att Sverige ska klara att producera livsmedel på lång sikt är frågan om ägarskiften därför avgörande.

Rebecca Källström har ett område som gruppen har arbetat med som hon särskilt vill rikta uppmärksamheten mot:

– Attraktionskraftindexet för de gröna näringarna. Fram tills nu har det inte funnits något mått på hur attraktiv branschen är. Den bristen fick ledamöterna i vår grupp att agera. Tillsammans har vi tagit fram ett antal parametrar som sammanvägda ger en indikation på hur attraktiv branschen är. Det är viktigt att kunna mäta och synliggöra attraktionskraften i våra näringar för att locka till oss fler, inte minst unga och utrikesfödda.

Magnus Börjeson från AgroÖst och själv lantbrukare, är ordförande i AKIS-arbetsgruppen. AKIS, en förkortning för Agricultural Knowledge and Innovation Systems, är ett begrepp för olika nätverk av aktörer som arbetar med att främja kunskap och innovation inom livsmedelssektorn.

Utvecklat en önskelista

– AKIS spelar en viktig roll för att uppnå EU:s mål inom livsmedelssäkerhet, miljö och landsbygdsutveckling. Specifikt har vi jobbat med att utveckla en önskelista med vår grupps prioriteringar som vi presenterat för Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Det handlar om att lyfta angelägna områden och förklara varför det behöver satsas ytterligare resurser på regional, nationell och internationell nivå

Varje arbetsgrupp har genomfört både större och mindre insatser som påverkar utvecklingen inom gröna näringar, och varje insats är ett steg framåt i det gemensamma arbetet med omställningen till ett hållbart samhälle, menar Christina Milén Jacobsson. Till syvende och sist handlar det om att genom hållbart företagande öka självförsörjningsgraden och producera mer mat inom Sveriges gränser.

– Det ligger i vårt uppdrag utifrån såväl målen för EU:s jordbrukspolitik som för Landsbygdsnätverket och är också vad våra medlemmar tycker att vi ska jobba med, säger Christina Milén Jacobsson och fortsätter:

“Ringar på vattnet-effekt”

– Det är sällan man ser effekt direkt, det tar ett tag att bygga upp samverkan och åstadkomma förändring. Men man ska minnas att inom Landsbygdsnätverket och i varje arbetsgrupp finns människor som tar med sig nyvunnen kunskap och nya idéer tillbaka till sina respektive organisationer där de sedan kan påverka och göra förändringar. Det blir en ”ringar på vattnet-effekt”.

Nu är den här tvåårsperioden avslutad och Landsbygdsnätverket har påbörjat nästa som pågår under 2023 och 2024. Även under den nya perioden är hållbara gröna näringar prioriterade, men arbetet bedrivs något annorlunda och flera av de tematiska grupperna är avslutade.

Istället drar nätverket igång flera analysgrupper och operativa utförargrupper, och Christina Milén Jacobsson blir ordförande i analysgruppen för Hållbara gröna näringar. Den ska identifiera och avgränsa behov eller utmaningar inom temaområdena ”Hållbart företagande med särskilt fokus på miljö och klimat”, ”Nyföretagande och ägarskiften” samt ”Attraktiva näringar – kompetensförsörjning, arbetsmiljö och jämställdhet”.

– Nu pågår arbete med att erbjuda nätverkets medlemmar att medverka i de nya grupperna. Resultatet från de senaste två åren inom Hållbara gröna näringar är en bra bas att bygga vidare på och flera av frågeställningarna är fortsatt aktuella. Ungas inkludering och företagande är en viktig framtidsfråga som kommer märkas inom alla temaområden.

Text: Colette van Luik