Landsbygdsnätverket
Kollage med olika bilder från Häradsbäck, Veberöd och Vuollerium.

Foto: Valter Kroon samt Linnéuniversitetet.

Smarta landsbygder - Så gjorde Veberöd, Häradsbäck och Vuollerim

I tre nya inspirationsartiklar berättar aktiva i Veberöd, Häradsbäck och Vuollerim hur de fick sina bygder att blomma. Dessutom presenterar forskare vid Linnéuniversitetet fyra nyckelfaktorer bakom lyckade utvecklingsprojekt.

Småländska Häradsbäck lyckades vända en mångårig negativ trend och idag finns ett bygdebolag som bland annat driver affär, restaurang och mötesplats. Dessutom finns det planer på bostadsbygge och en stor solcellspark.

– Vårt mål var att återta makten över vårt lokalsamhälle och det har vi lyckats med. Idag är det attraktivt att bo i Häradsbäck, huspriserna har skjutit i höjden. Fiberutbyggnaden innebär att många kan jobba och plugga hemifrån och här finns den service som man behöver, säger Mette Adolfsson, vd och projektledare på Härlundabygden AB.

Och exemplet Häradsbäck har lockat intresse från forskarvärlden. Malin Tillmar, professor vid Linnéuniversitetet, har tillsammans med sina kollegor studerat flera projekt, bland annat Mötesplats Häradsbäck, i jakt på nyckelfaktorer bland lyckade utvecklingsprojekt i landsbygder.

Digitalisering i Veberöd

Ett annat framgångsrikt exempel är skånska Veberöd, där man har anammat digitaliseringen och annan ny teknologi för att främja en smart och hållbar utveckling.

– Tanken tidigare har ofta varit att byar måste växa för att få tillgång till service, men med digitaliseringen måste vi ompröva den sanningen, säger Jan Malmgren, vd i Byutveckling AB.

Unik modell med bygdelag i Vuollerim

I Vuollerim, en dryg mil söder om polcirkeln, är man van vid att på egen hand lösa sina utmaningar. Men den kanske viktigaste framgångsfaktorn är den unika modellen med bygdebolag som bland annat driver hotell, skola, lantbruk och ett mejeri.

– Här finns en lång tradition av gräsrotsinitiativ och av att jobba tillsammans. När det uppstår ett behov så går intresserade samman och ser till att lösa problemet. Avståndet till huvudorten har gett insikten att om något ska bli gjort så får vi göra det själva, säger Louise Kramnäs Larsson.

Publicerades