Foto: Hanna Sallén Lennerthson och Kobb
Med stöd från Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet driver Kobb, ett svenskt bolag specialiserat på utveckling och produktion av livsmedelsprodukter av tång, ett projekt för att minska jodhalten i sockertång. Genom att standardisera en process för jodreduktion hoppas man kunna öka användningsområdet för svensk tång och skapa nya marknadsmöjligheter.
Tång är en resursrik råvara med hälsosam näringsprofil, dock är jodhalten en utmaning för livsmedelsindustrin. Vi ska ju äta jod, men för mycket jod kan påverka sköldkörtelns funktion. Därför bör konsumtionen av tång enligt Livsmedelsverket begränsas till cirka 30-40 gram per person och dag. Kan man däremot reducera jodhalten kan tång gå från att vara ett tillbehör på tallriken till att bli en mer central del av måltiden.
– Det finns så många fina och hälsofrämjande egenskaper i tång, som vitaminer, mineraler och fibrer, så det är ett livsmedel vi gärna kan äta mer av. Vi tror att tång kommer att bli en naturlig del av vår kost och om vi får ner jodnivåerna ytterligare kan den ta en större plats på tallriken, säger Cajsa Torell, VD på Kobb.
Kobb samarbetar med forskningsinstitutet RISE och tillsammans ska man göra en grundlig genomgång av processen med jodreduceing.
Cajsa Torell.
– Vi har i tester lyckats reducera jodhalten markant, men vi måste säkerställa processen och konsekventa jodnivåer, säger Cajsa Torell.
Processen för att reducera jod har visat sig vara komplex. Blanchering, som får jod att lämna tången i kokvattnet, är en beprövad och effektiv metod. I projektet ska man arbeta för att ytterligare effektivisera jodreduceringen i en process som är stabil och skalbar, där man säkerställer att varje batch har samma låga jodhalt.
– Målet med projektet är att uppnå en konsekvent större jodreduktion utan att förlora andra viktiga näringsämnen. Smak och textur ska inte påverkas, säger Cajsa Torell.
Att reducera jodhalten kan ha stor kommersiell betydelse. Idag begränsar alltså jodhalten hur mycket tång som kan användas i livsmedel. Genom att sänka nivåerna kan tång bli en viktig ingrediens i olika produkter.
– Tång kan i viss mån ersätta tillsatt salt och fungera som ett naturligt emulgeringsmedel. Dessutom förstärker den smaker i livsmedel, vilket gör råvaran intressant för livsmedelsindustrin, säger Cajsa Torell.
Kobb har redan börjat producera färdiga tångsallader och har nya produkter på gång. Man ser en potential att tång kan bli en lika självklar del av livsmedelsbutikens sortiment som andra grönsaker.
En utmaning är att konsumenter fortfarande ser tång som något nytt och okänt. Kobb arbetar aktivt med att utbilda marknaden genom mässor och smakprover i mataffärer.
– Många har aldrig smakat sockertång förut, de allra flesta är nyfikna medan vissa kan vara skeptiska. När de väl smakar blir de positivt överraskade och upptäcker att tång är gott. Smakprover till konsumenter har visat sig vara ett effektivt sätt att skapa efterfrågan, säger Cajsa Torell.
Den svenska tångindustrin är fortfarande ung, men potentialen är stor. EU har uttryckt stöd för att utveckla branschen och Sverige har goda förutsättningar med sina rena vatten och en växande marknad.
– Vi har en fantastisk råvara och ett stort intresse från myndigheter att stötta utvecklingen. Men för att bli en ledande aktör i Europa behöver vi öka volymerna och sänka produktionskostnaderna. Det här projektet är ett steg i rätt riktning, säger Cajsa Torell.
Projektet pågår till 2026 och målet är att ha en etablerad och skalbar process för jodreduktion på plats. Om allt går väl kan det bana väg för fler svenska tångprodukter på marknaden och en större internationell efterfrågan.
– Vi hoppas att det leder till nya produkter, ökad odling och en bredare användning av svensk tång, både här hemma och utomlands, säger Cajsa Torell.
Text: Colette van Luik
Projektägare: Kobb
Projektslut: 2026-06-30
Beviljade medel från: Havs-, fiskeri-, och vattenbruksprogrammet
Budget: 787 120 kronor
Kontakt: Cajsa Torell
Denna artikel är en del av en artikelserie om svenska EU-projekt för hållbar sjömat.
Publicerades