Fia Söderberg, du är fårbonde i Uppland och har startat Ullförmedlingen där köpare och säljare kan mötas. Du driver även Ullpodden och är projektledare för Baltic Wool Conference som går av stapeln den 7 – 8 oktober. Varför startade du ullförmedlingen?
– Jag ville bidra med något för att förenkla omhändertagande av svensk ull och fick en idé om att det behövdes en Ullförmedling. Det saknades en arena dit fårbönder kunde vända sig för att hitta kunder, och där de som letade svensk ull kunde köpa direkt av fårbonden.
– Eftersom jag är digital kommunikatör låg först sociala medier närmast, så jag startade en facebookgrupp som snabbt fick många medlemmar. Jag vill dock från början skapa en fristående plattform som inte är beroende av Facebook och 2018 blev idén ett projekt med stöd av Leader Upplandsbygd. Hösten 2019 lanserade vi en Ullförmedlingens webbplats Länk till annan webbplats..
Hur fungerar ullförmedlingen rent praktiskt?
– Säljare skapar ett konto, lägger upp en profil och skriver annonser om sin ull. Profilen fungerar också som marknadsföring för gården, man kan lägga in text, bild och länk till hemsidor eller sociala medier. Lägger man in telefonnummer och användarnamn på Facebook kan köpare kontakta säljaren enkelt via sms eller messenger. Annars svarar köpare via e-post. Köpare behöver också skapa konto för att logga in och kunna svara på annonserna.
– Priset är en överenskommelse mellan köpare och säljare och gäller även eventuell frakt. En del vill att köpare ska komma till gården och hämta ullen. Det som är bra är att annonserna hamnar på en karta så att köpare kan söka efter lokal ull. Det går också att filtrera på olika sorters ull – färger, olika fårraser, längder, användningsområden med mera. All ull går att sälja – bara den beskrivs på ett rättvist sätt. Är den skräpig så anger säljaren det och då blir priset också lägre.
Vad mer behövs för att producenter av ull lättare ska kunna sälja sina produkter?
– Att hitta sina kunder. Att vara stolt över råvaran, våga prissätta för den kvalitet som produceras och förstås att kunna prata för de mervärden svensk ull har. Till exempel att vi har koll på djurskyddet med en sträng djurlagsstiftning, vi har transparens, god djurhälsa, inte mycket gifter och antibiotika på våra djur.
– Vi skulle också behöva stärka infrastrukturen kring omhändertagandet av svensk ull. Idag saknar vi en samlad organisering av ullen vilket gör att ansvaret vilar tungt på den engagerade individen. Fick vi till en struktur för insamling, sortering och klassificering av ull skulle vi också lättare kunna leverera till nästa steg i kedjan där alla ska ha rimligt betalt.
Vad ser du för stora användningsmöjligheter för ull i framtiden?
– Redan nu utvecklas produkter för fullt från norr till söder i Sverige, men även globalt. Jag ser att den stora möjligheten är att utnyttja trenden att ull är hett och har fått uppmärksamhet som ett material som kan ersätta de farliga oljebaserade textilierna som massproduceras och skapar väldiga avfallsproblem.
– Ullen passar som en miljövänlig extremt hållbar och klimatsmart naturfiber i allt från kläder till inredning, täcken, kuddar, förpackningsmaterial eller till och möbler i fusion med andra hårdare material. I Sverige är det just nu ett stort behov av svensk ull och svenska garner till kläder av olika slag.
Hur når vi dit?
– När vi får fler större spinneriet som kan hantera storskalig produktion och produktion av tunnare garner, kommer nog efterfrågan bli större än tillgången. Vi behöver också hitta användningsområden för den smutsiga, toviga och skräpiga ullen som inte går att förädla. Där finns också många idéer idag, som gödselpellets i trädgård eller fiberdukar i trädgården.
Baltic Wool Conference genomförs 7 – 9 oktober. Varför har ni denna konferens och vad hoppas ni få för resultat?
– Baltic Wool Conference Länk till annan webbplats. är internationell och syftar till att öka affärsnätverken främst mellan företag i länderna kring Östersjön. Även företag i andra länder som vill få nya kontakter är välkomna. Eftersom pandemin kom emellan är konferensen digital även i år. Den som är intresserad av att få mer kunskap om ullförädlingsföretag är välkomna att delta oavsett vilket företag man representerar.
– Vi vill inspirera, uppmuntra och stärka företagandet kring ull genom att erbjuda en mötesplats för att stärka marknaden, inspirera till innovationer, forskning och affärsutveckling. Men framförallt hoppas vi att deltagarna skapar nya kontakter för samarbeten för att kunna ta nästa steg i företaget.
I Sverige finns cirka 500 000 får, vilket betyder 1 000 ton ull per år.
Tillvaratagandet av svensk ull har ökat med ca 70 % sedan 2016. Produktionen av svensk ull har dock minskat på grund av minskning av antalet får under samma period.
Den största rasen av de svenska lantrasfåren är de grå gotlandsfåren, som finns över hela landet. De unika svenska lantrasernas ull har en särskild, unik karaktär vad gäller glans, olika grovlek och spänst, vilket skiljer sig från många fårraser i världen. Idag finns sammanlagt ett fyrtiotal fårraser med olika ullkvaliteter i Sverige. Till de svenska lantrasfåren räknas gotlandsfår, gutefår, finullsfår, ryafår och allmogefår, totalt ca 181 00 får vilket skulle ge ca 475 ton ull. (2020).
Det största antalet får är olika korsningsraser och köttraser, vars ull ofta finns i stora partier och är intressant för industrin. Här finns totalt drygt 300 000 får, vilket skulle ge ca 600 ton ull.
Källa: Fåravelsförbundet 2020 och Nämnden för Hemslöjdsfrågor
Publicerades