Uppdrag Landsbygd: Forskare vid SLU ska presentera lösningar för landsbygdernas utmaningar

Vilka utmaningar står landsbygderna inför och hur kan vi möta dem? Det ska forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) svara på i ett nytt regeringsuppdrag. Arvid Stiernström, forskare i landsbygdsutveckling vid Institutionen för stad och land, kan du berätta om vad uppdraget innebär och hur forskningsunderlaget kan påverka framtidens landsbygdspolitik?

– Uppdraget går ut på att ta fram ett underlag till en proposition för en ny landsbygdspolitik, som väl förankrat i forskning om Sveriges landsbygder. Genom att kombinera praktiska erfarenheter från personer som genom sin profession eller sitt samhällsengagemang dagligen hanterar frågor som berör landsbygdsutveckling med den senaste forskning på området hoppas vi kunna formulera konkreta förslag till förändring.

– Många frågor känns igen från tidigare utredningar och rapporter, så en del saker kommer den som är insatt på området helt klart känna igen, men då vi upplever att för lite har gjorts för att adressera dessa problem så tror vi att ett nytt försök till en handlingskraftig politik behövs, säger Arvid Stiernström.

Det står i uppdraget att ni ska ta fram ett policyrelevant kunskapsunderlag. Vad betyder det mer konkret?

– Det innebär att forskarna har i uppgift att utifrån sin forskning formulera konkreta förslag på hur en positiv förändring för landsbygderna skulle kunna genomföras. Vi kommer samla forskarna under tematiska tankesmedjor, baserade på den tematisering som gjorts utifrån samtalen med praktiker och där låta forskarna presentera och diskutera sina förslag. Efter tankesmedjorna sammanställs diskussionerna och förslagen i en rapport, med referenser till forskning som styrker resonemangen.

Kommer ni att involvera andra myndigheter och organisationer i arbetet, och i så fall på vilket sätt?

– Ja, det första steget i den här processen var som sagt att samla praktiker från olika delar av samhället. De bildade sex stycken olika ”praktikertankesmedjor” där underlaget till tematiseringen vi arbetar med togs fram. Många av dessa praktiker kom från andra myndigheter, såsom Tillväxtverket, Sametinget, Arbetsförmedlingen, Sveriges Geologiska Undersökning och Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor, med flera, säger Arvid Stiernström.

Kan du berätta något om hur regeringen kommer använda det underlag som SLU tar fram?

– Det vi vet är att vårt inspel är efterfrågat på Regeringskansliet och att de aktivt och intresserat deltar i processen. Vad som sedan görs med materialet är en politisk fråga, men vi hoppas så klart att de ser allvaret och nyttan i vårt arbete och resultat.

SLU jobbar också med något som heter Uppdrag Landsbygd. Vad pågår inom Uppdrag Landsbygd och hänger det ihop med det nya uppdraget?

– Uppdrag Landsbygd är ett regeringsuppdrag genom vilket vi har fått den här nya uppgiften. Det övergripande syftet med uppdraget är att stärka kunskapen om Sveriges landsbygder och landsbygdsutveckling. För att göra detta så fördelar vi ut projektmedel, ordnar konferenser och arbetar på olika både med att stärka forskningssamarbeten och att hjälpa forskare med att nå ut med sin kunskap till samhället och inte minst beslutsfattare.

– Genom uppdraget har vi lyckats bygga ett stort nätverk med en stor bredd av forskare som finns i universitet runt om i Sverige, ett nätverk som kommer väl till pass nu när vi står inför denna kraftsamling. Det är verkligen en rolig och givande uppgift, som vi hoppas att vi kan fortsätta med.

Kan du säga något om vilka som är de stora utmaningarna för landsbygdernas utveckling och hur vi kan möta dem?

– Utöver de teman som vi har vaskat fram så ser vi flera samhällstrender som behöver adresseras av landsbygdspolitiken. Det handlar dels om konsekvenserna av demografiska förändringarna vi nu upplever, med åldrande befolkning och minskat barnafödande. Det handlar om behovet av en omfattande samhällsomställning för att hantera klimatförändringar och öka beredskapen inför kriser.

– Det handlar om migrationens roll, bland annat för att upprätthålla service och primärproduktion i landet, och det handlar om de många konflikter som uppkommer när trycket på landsbygdens markområden och naturresurser ökar. Under tankesmedjorna efterfrågades en politik med en vision om hur vi möter och hanterar dessa trender, något som man upplevde saknas idag.

– Vi hoppas att vårt underlag bidrar till att aktualisera den kunskap som finns hos både praktiker och forskare, där flera förslag på lösningar finns, bara det finns politisk vilja att plocka upp och implementera dem, säger Arvid Stiernström.