Landsbygdsnätverket
Vy över ett fält med en blommande kantzon.

Att anlägga blomremsor är ett exempel på hur lantbruket kan främja biologisk mångfald i åkerlandskapet, vilket är en del av den gröna omställningen.

Vem betalar för jordbrukets gröna omställning?

”EU har ett stort ansvar och Sverige har möjligheter att påverka EU”. ”Alla behöver engagera sig i kedjan, från produktion till konsumtion.” Det var några av insikterna som kom fram på Landsbygdsriksdagen, i samband med seminariet Jordbrukets gröna omställning – Vem har ansvar och vem ska betala?

Rapportframsida.

Läs mer om rapporten genom att klicka på bilden (länk öppnas i nytt fönster).

20 miljarder kronor per år för livsmedelsbranschen. Så mycket kostar den gröna omställningen enligt en rapport från Lantbrukarnas Riksförbunds och Lantmännen.

– Det finns ett antal åtgärder som jordbruket kan göra, eller redan jobbar med, både för att minska jordbrukets klimatpåverkan och för att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat så att vi blir mindre sårbara. Jordbruket kan också hjälpa till att uppnå en del av de miljömål som är uppsatta, exempelvis kring biologisk mångfald eller rent vatten, sade LRF:s ordförande Palle Borgström i samband med att rapporten släpptes i slutet av förra året.

Med detta som utgångspunkt anordnade analysgruppen Hållbara gröna näringar ett seminarium under Landsbygdsriksdagen i maj. Frågeställningen för seminariet var: Jordbrukets gröna omställning – Vem har ansvar och vem ska betala?

Julia Löf från Landsbygdsnätverkets kansli var moderator.

– Livsmedelsstrategin säger att produktionen av livsmedel ska öka, samtidigt som relevanta miljömål nås och vi får en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet. Vilka målkonflikter kan behöva hanteras? Vilket ansvar för grön omställning lägger vi på kommande generationer? inledde Julia.

Julia Löf, Pim Bendt, Sofia Björnsson, Fanny Lindqvist och Jenny Jewert.

Julia Löf, Pim Bendt, Sofia Björnsson, Fanny Lindqvist och Jenny Jewert.

Panelsamtal med bredd

Rapporten presenterades sedan av Sofia Björnsson, näringspolitisk expert, LRF, innan det var dags för ett samtal mellan Sofia och Jenny Jewert, WWF; Pim Bendt, Naturskyddsföreningen och Fanny Lindqvist, djurskötare och blivande lantbrukare.

Här är några av de insikter som de förmedlade:

– Det behövs en färdplan för mer hållbara produkter med betalningsmodeller som ger bonden ersättning så att det är lönsamt att producera hållbar mat, sade Jenny Jewert.

– EU och dess jordbrukspolitik har betydelse. I detta sammanhang får vi inte glömma att Sverige har ganska stora möjligheter att påverka i EU; vi är en aktör att räkna med. Från andra hållet är det viktigt att köpa svenskt – alla kan bidra och göra skillnad, sade Sofia Björnsson och Pim Bendt fyllde i.

– Marknaden behöver fungera, med det behövs också delaktighet i den gröna omställningen, både organisationer och enskilda personer måste engagera sig, sade han.

Ungt perspektiv

­Fanny Lindqvist som själv arbetar inom lantbruket och som förbereder att ta över en mjölkgård tillsammans med sin sambo betonade att hon ser positivt på framtiden.

– Det är fantastiskt att kunna jobba med det vi älskar och leva på det. Vi vill vara med och skapa det (lokal)samhälle som vi ska leva i. Men det behövs både äldre och yngre som jobbar i lantbruket – vi måste våga lyfta utmaningar och ha en bra dialog.

Det var ett trettiotal personer som deltog i seminariet.

– Det var roligt att se så stort engagemang för jordbrukets gröna omställning. Både samtalspanelen och åhörare var eniga om att staten och EU behöver ta ett stort ansvar för att driva på i omställningen och vara med och betala för den. Men även marknadens, konsumenternas, livsmedelsbutikerna och grossisternas roll lyftes fram som viktiga aktörer för att kunna få fram kapital till klimatomställningen och stärka lantbrukarnas lönsamhet och därmed deras möjligheter att investera hållbart, sade Julia Löf.

Under samtalet lyftes ungas perspektiv på frågorna.

– De unga lantbrukarna står ofta inför stora investeringskostnader när de tar över företagen och omställningen är en stor utmaning framåt, men också en möjlighet att tänka nytt, avslutade Julia.

Publikens respons

Vem ska betala för de miljö- och klimatåtgärder som behöver göras för att nå våra samhällsmål? Under panelsamtalet fick åhörarna i publiken, genom en slags gallupundersökning, vara med och rangordna olika aktörers ansvar för den gröna omställningen.

De som svarade tillmätte störst ansvar till EU och dess jordbrukspolitik, följt av i princip lika delar: Marknaden och Staten. Banker och kreditinstitut lyftes därefter fram medan det var få som tyckte att lantbrukarna själva ska betala för den gröna omställningen. Hur svaren rangordnades (av topp 5) syns även i diagrammet nedan.

Ett diagram som visar svaren på en fråga ställd via Menti på seminariet till publiken.

Hållbara gröna näringar

Seminariet på Landsbygdsriksdagen anordnades av Landsbygdsnätverkets analysgrupp Hållbara gröna näringar. Här kan du läsa mer om analysgruppens arbete.

Publicerades