#142 Att vara öbo – om en levande svensk skärgård

Hur gör vi för att skapa en levande svensk skärgård? Sverige har tusentals skärgårdsöar, inte bara vid kusterna utan också i alla våra stora insjöar. Så vad krävs av samhället för att människor ska kunna leva ett fungerande öliv? Hur kan man locka fler att bli fasta öbor? Och hur ser framtiden ut för skärgårdslivet?

Karaktäristiskt för svensk skärgård är många öar med få invånare på varje ö. Detta ställer särskilda krav på all form av samhällsservice till exempel skola, vård, omsorg och kommunikationer.

Medverkande:
Lotten Hjelm, ordförande Skärgårdarnas Riksförbund (SRF)
Joar Sandström, styrelsemedlem Skärgårdarnas Riksförbund (SRF) och Holmöns Utvecklings Forum
Anna Ågren, boende på Stora Dyrön
Samtalet leds av Håkan Montelius

Många är lite rädda för att det inte finns något socialt sammanhang på en ö. Men jag tycker att man är betydligt mer social här än i ett flerfamiljshus inne på Vasagatan i Stockholm. För alla man möter här har man ju en relation till.
- Lotten Hjelm

Öar behöver speciella lösningar i alla frågor. Att till exempel driva jordbruk på en ö är ju mycket svårare, men man får samma ersättning som på fastlandet. Samtidigt förväntar sig besöksnäringen att landskapet ska hållas öppet. Och då behöver det finnas en medvetenhet om detta hos alla instanser.
- Joar Sandström

Ett stort problem hos oss är att det finns få fastigheter till salu och de som finns drar ofta iväg prismässigt. På Dyrön finns en del mark så man hade kunnat bygga mer, men där kommer strandskyddet och sätter stopp och det är ett jättestort problem.
- Anna Ågren