Landsbygdsnätverket
Blomsterremsa i ett morotsfält.

Foto: Johan Ascard

Agroekologi – ett viktigt begrepp i den nya jordbrukspolitiken

Trots att begreppet agroekologi har använts länge finns det fortfarande frågetecken kring hur det ska tolkas. Nu har ordet fått nytt ljus i och med att EU-kommissionen lyfter fram det i den nya jordbrukspolitiken.

I april deltog ett 50-tal personer på Landsbygdsnätverkets seminarium om agroekologi. Fokus låg på att få veta mer om vad begreppet handlar om och hur principerna ska tillämpas i praktiken.

Begreppet agroekologi har använts i 100 år, men är fortfarande inte helt enkelt att definiera. Ibland delas det in i tre delar; en vetenskaplig disciplin, en politisk eller social rörelse och en uppsättning produktionsmetoder. Ordet associeras ibland till brukningsmetoder som regenerativt lantbruk, ekologiskt lantbruk och agroforestry, men det kan vara mycket mer än så.

"Se kopplingen mellan delarna"

– För mig är agroekologi en helhet. Det är viktigt med ett systemiskt tänkande, att inte bara se delarna utan även ha koll på kopplingarna mellan delarna. Och att vilja stärka systemet mot en ökad hållbarhet, säger Karin Eksvärd från Länsstyrelsen i Stockholm, som har mångårig erfarenhet av agroekologi och som var en av två föreläsare på seminariet.

Hon menar att agroekologi helt enkelt är ett sätt att ta sig an sin produktion så att den blir så livskraftig som möjligt utifrån förutsättningarna. Det kan handla om att förbättra cirkulationen av biomassa, stärka den markbiologiska aktiviteten och öka den biologiska mångfalden.

Men det kan också handla om sociala och ekonomiska aspekter i företaget. Därför kan det i praktiken bland annat innebära att använda mellangrödor, ha en plöjningsfri odling, lähäckar eller samarbetsöverenskommelser och en gemensam försäljning.

Tre av nio mål

Tre av de nio målen i den nya jordbrukspolitiken (CAP) handlar om agroekologi genom ett fokus på miljö, klimat och om att få balans i livsmedelssystemet.

– Ordet agroekologi nämns faktiskt inte i lagstiftningen, men begreppet finns den med i flera viktiga dokument, till exempel i den nya Jord till bord-strategin (Farm to fork). Agroekologiska metoder fungerar även som goda exempel i förslagen till nya ettåriga miljöersättningar, säger Aymeric Berling, fransk seniorexpert på EU-kommissionen.

Han ger även exempel på åtgärder som skulle kunna användas i de ettåriga miljöersättningarna.

– Det kan handla om växtföljder med baljväxter, mellangrödor, fånggrödor, naturbetesmarker, blomsterremsor för ökad biologisk mångfald och bättre pollinering, viltskydd och ekologiskt lantbruk, säger han.

"Nytt sätt att prata om det"

Anna Jamieson från föreningen Naturbeteskött i Sverige var chattmoderator på seminariet:

– Agroekologi är väl egentligen inte nytt, utan kanske mer ett nytt sätt att prata om det, säger hon.

Under seminariet blev det en intensiv diskussion om stödreglerna skulle kunna anpassas till ett agroekologiskt tänkande. Men det behöver diskuteras vidare för att bli mer konkret.

Mer information

Vill du ta del av föreläsarnas presentationer från seminariet? Skicka ett mejl till:
johan.ascard@jordbruksverket.se

Publicerades

Besöksadress

Landsbygdsnätverkets kansli Skeppsbrogatan 2, Jönköping

Kontakt

036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU