Landsbygdsnätverket

Klimatkammare för att testa tekniken. Ulf Larsson, operativ projektledare och Gasper Choonya, doktorand.

Innovativ teknik för klimatstyrning i växthus

Ny teknik utvecklas för att kunna värma och kyla växthus med restvärme från industrier. Innovationen kan drastiskt minska energibehovet och göra det möjligt att odla grönsaker i växthus året runt även i kallt klimat.

Klimatstyrning i växthus har under lång tid varit ganska likartad med kombinationer av uppvärmning, skuggning och luftning. En helt ny teknik, Confluent Jet, testas nu i ett EIP-Agri innovationsprojekt.

– Det saknas inte utmaningar, säger Bahram Moshfegh, vetenskaplig projektledare vid Högskolan i Gävle. Det handlar om hundratals små jetstrålar som ska bilda luftkuddar som isolerar mot utomhustemperaturen. Det gäller att få den varma eller kalla luften att klistra mot väggar och tak.

Tekniken är hämtad från helt andra sektorer i samhället, bland annat för kylning av stål i industrin. Den innebär lite förenklat att många samverkande jetstrålar från olika dysor riktas mot de kalla väggarna och taket på växthuset. Jetstrålarna värmer upp väggarna och taket som ofta är glas och plastbaserat material med låg värmeisolering. Under perioder med kallt klimat används spillvärme från någon industri eller returvatten till fjärrvärmeverk för att värma luftstrålarna. För att kyla växthuset används istället kall luft.

Gris vilande i halm

Bahram Moshfegh

– Det behövs fläktar och därmed blir det en extra elkostnad, säger Bahram Moshfegh. Elkostnaden får inte bli högre än att den kan betalas med en snabbare och jämnare produktion i växthusen. Genom kombinationen av industriell restvärme, enklare byggkonstruktioner samt måttliga driftkostnader kommer tekniken vara konkurrenskraftig mot dagens konventionella lösningar.

Confluent Jet har använts i flera andra ventilationssammanhang, bland annat för kylning av stål i industrin, men den här användningen har ingen testat innan. Tekniken skiljer sig mycket från andra klimatstyrningstekniker i växthus. Har man väggar och tak med mycket isolering tar man bort ljus vilket kan begränsa tillväxten. Med luftkuddarna ska man kunna slippa den effekten. För att sänka temperaturen när det är varmt och soligt används skuggning, luftning och vattendimma. Vad man också eftersträvar är en större flexibilitet, att sensorer direkt ska kunna påverka luftflödena för att få ett stabilt klimat.

För närvarande analyserar man tekniken i en 4 meter hög klimatkammare vid Högskolan i Gävle. Där kan förutsättningarna i ett växthus med olika temperaturer imiteras. Pandemin har försenat testerna med ett år. Tekniken kommer att testas i större skala i Hofors, där det finns växthus, returvärme från fjärrvärme och restvärme från stålindustrin.

När man väl har säkrat att tekniken fungerar kommer en spännande matchning att behövas och kanske nya lokaliseringar av växthus. Idag finns bara ett fåtal växthus nära de stora industrier, som genererar den spillvärme man kan dra nytta av. Industrierna finns framför allt i mellersta och norra Sverige medan växthusen dominerar i de södra delarna av landet. Fjärrvärmeverk som också kan ge användbar returvärme finns dock även i Sydsverige.

Text: Inger Pehrson

FAKTA

Projekt: Energieffektiv klimatstyrning i växthus
Projektägare: Högskolan i Gävle
Budget: 5,2 miljoner kronor
Kontakt: Bahram Moshfegh, 070-8464647

Här kan du läsa mer om projekten: Godkända innovationsprojekt - EIP-Agrilänk till annan webbplats
Här kan du läsa mer om andra EIP-projekt inom EU: Projectslänk till annan webbplats

Publicerades

Besöksadress

Landsbygdsnätverkets kansli Skeppsbrogatan 2, Jönköping

Kontakt

036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU