Nyfiken på Helena Elmquist

Du har arbetat i många år på Odling i balans där ni nyligen avslutat projekten SamZoner och Blommande fältbrunnar. Vad är det viktigaste ni åstadkommit i projekten?

– Vi har visat att blommande kantzoner i åkerlandskapet, så kallade SamZoner, fungerar och att de ger många olika nyttor. Genom att odla SamZoner kan man kombinera ett produktivt hållbart jordbruk och skydd av miljön. Många lantbrukare tycker det är roligt att odla SamZoner och att de kan ha praktiskt nytta av dem. Genom att vi tagit fram ett koncept och visat att det fungerat så har fler inspirerats att börja odla SamZoner.

– Vi har haft mycket stöd och intresse från olika partner. Myndigheterna har följt arbetet med intresse. Jordbruksverket har anpassat en del av regelverket för att det ska bli lättare att odla SamZoner. Forskare, rådgivare och lantbruksbranschen har varit aktiva i projektet.

Vad är fördelarna med blommande zoner i odlingslandskapet?

– Vid rätt placering kan de minska läckage av växtnäring, jorderosion och motverka oönskad spridning av växtskyddsmedel samtidigt som pollinerande insekter, nyttodjur, fältvilt och fåglar gynnas. Blommande ytor kan också ge praktiska fördelar för lantbrukaren. Att anlägga blommande zoner runt fältbrunnar är en helt genialisk idé. Det är en enkel och billig lösning, som ger miljönytta och man ser fältbrunnen på långt håll och kör därför inte sönder redskap.

– SamZonerna har också bidragit till att lantbrukare fått spännande möten med nyfikna grannar och andra förbipasserande som undrar varför man odlar blommor. SamZonerna har blivit ett nytt verktyg för att visa att man bryr sig om miljön.

Finns risker med blommande zoner och hur hantera ni dem?

– Ja, SamZoner måste skötas annars kan de sprida mycket ogräs. Fleråriga SamZoner måste slås och helst bör man föra bort skörden. Ettåriga blomsterremsor kan behöva odlas på olika ställen för att de inte ska uppförökas ogräs. Det finns en risk att man inte hinner så SamZonerna i det oftast hektiska vårbruket. Då kan fleråriga zoner vara en fördel. För att minimera risken med ogräs så är det en fördel med svenskt utsäde. Det har lett till att man börjat odla en del av utsädet i Sverige.

Hur har ert arbete bidragit till att främja miljöarbetet och ekosystemtjänster i de gröna näringarna?

– Det är ett stort intresse att odla SamZoner från flera håll. Ett exempel är Hushållningssällskapets satsning på Hela Skåne blommar som nu har blivit Hela Sverige blommar. Där har man hittat sponsorer från näringen som gärna betalar för både utsäde och sådd. En stor del av lantbruksbranschen vill vara med och sponsra för en god sak för miljön. Ett annat exempel är Lund stift som delade ut 1,4 ton utsäde med blomblandningar till sina arrendatorer. Lantmännens koncept Klimat och Natur har plockat in SamZonerna i sitt regelverk.

Vad ser du för möjligheter och hinder för de gröna näringarnas miljöarbete framöver?

– Vi måste både producera mer mat och bli bättre på att värna miljön. Jag tror det kan lyckas. Min erfarenhet är att miljö och ekonomi oftast går att förena. Det finns en stor medvetenhet och kunskap om dessa frågor inom lantbruket idag. Samhället måste fortsatt ge ekonomisk ersättning för ekosystemtjänster och en utmaning är att miljöersättningarna i den nya jordbrukspolitiken blir bra. Det får inte vara för krångligt att söka miljöersättningar och man ska inte riskera att göra stora ekonomiska förluster om naturen inte beter sig som det var tänkt.