Landsbygdsnätverket

Musselodling - en bransch på uppgång

Musselodling är fortfarande en bransch under utveckling i Sverige – och mycket är på väg att hända. Teknikutvecklingen går framåt med stormsteg och flera odlingar är idag mer eller mindre automatiserade. Musselodling som producerar musslor som används till livsmedel finns längs den svenska västkusten. Och både i svenska fiskdiskar och utomlands säljs svenska färska musslor och på olika sätt bearbetade produkter.

Enligt SCB:s rapport om vattenbruk 2018 [1] fanns det tio aktiva musselodlingar i södra Sverige. Dessa odlingar producerade sammanlagt knappt 2000 ton musslor under 2018 vilket, enligt SCB, är en liten minskning sedan året innan. Branschen domineras idag av ett bolag, men under de senaste åren har allt fler aktörer visat intresse och etablerat sig på marknaden. Flera av bolagen är medlemmar i Havsodlarna Producentorganisation och kan därigenom driva gemensamma frågor rörande branschens utveckling. De svenska producenterna vill producera mer musslor för konsumtion men då måste efterfrågan bli större. De menar också att möjligheten att få tillstånd för fler och större arealer behöver bli bättre.

Inom EU produceras det cirka 545.000 ton musslor (2015) om året varav cirka 40 procent utgörs av blåmusslor, som vi i Sverige är mest bekanta med. På kontinenten är olika typer av musslor ett mycket populärt livsmedel från vattenbruket. De största producenterna av musslor i Europa är Spanien (cirka 40 procent), Frankrike och Italien som sammanlagt producerar nästan 70 procent av musslorna inom EU [2]. Under de senaste tio åren har den största produktionsökningen skett i Nederländerna [3].

Kan skörda hela året

I Sverige kan vi skörda musslor nästan året om men vädrets makter och vattenkvalitén kan påverka skörden. Nästan alla musslor som skördas längs västkusten är KRAV-märkta och odlas på rep. Repodling är skonsam för miljön då påverkan på havsbotten blir minimal om odlingen placeras klokt. Det kan hänga flera hundra meter långa rep mellan bojar i långa rader. Musslorna sätter sig på repen av egen kraft i samband med att larverna flyter runt i vattenmassan under försommaren och fäster vid ytor där de kan få sitta och växa. Det gäller att sänka ner repen vid rätt tidpunkt på året, ofta i maj, då musslorna släpper sina larver. Skörden kan utföras för hand men idag görs det ofta med hjälp av maskiner från båt.

Musslor kan köpas färska, frysta, konserverade, inlagda, med och utan skal. Variationerna är nästa oändliga för att möta kundens önskan. Inom EU konsumeras mest färska musslor som säljs i nät. De största importörerna av musslor i EU är Frankrike och Belgien och de största exportörerna är Nederländerna och Spanien.

Musslorna gör miljönytta i Östersjön

Musslor är inte bara nyttiga att äta utan utgör även en miljönytta. Musslorna filtrerar vatten och tar upp näringen som det innehåller. Musslorna är så effektiva att så kallade miljömusslor odlas på försök i flera länder runt Östersjön för att där bidra till en bättre vattenkvalité. Förhoppningen är att man också i framtiden kan använda de skördade miljömusslorna i djurfoder och som gödsel på våra åkrar. På så sätt kan näringsämnen som kväve och fosfor som hamnat i Östersjön från bland annat lantbruket ingå i ett cirkulärt flöde.

[1] Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden JO 60 SM 1901, Vattenbruk 2018
[2] Species Analyses 2018, EUMOFA update January 2019
[3] FAU Fishstat

Sjömatens väg

Denna artikel är en del i en artikelserie om sjömatens väg.

Hur ser vägen till tallriken ut för våra livsmedel från hav, sjöar och odlingar?
Du hittar alla artiklarna här

Publicerades 2019-09-09

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU