Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för Innovationsfrämjande i landsbygder har tagit fram en lista över arbetsmetoder som de anser varit framgångsrika och där tjänstepersoner i kommuner och regioner haft betydelse för en plats utveckling.
Kommuner och regioner har en nyckelroll i landsbygders utveckling, både som möjliggörare och främjare av innovationsarbete. Om den offentliga sektorn uppmuntrar och möjliggör innovation – hjälper det bygderna att utvecklas.
Innovation handlar om att göra saker på nya eller utvecklade sätt. Det kan handla om tekniska uppfinningar och innovationer, vilket traditionellt varit det vi sett som innovationer, men idag ses innovation i ett bredare perspektiv. Det kan både vara att erbjuda tjänster och lösa samhällsbehov på nya sätt. I takt med att forskningen inom innovationsområdet utvecklats har det visat sig att allt större vikt behöver läggas på arbetsmetoder, verktyg och sätt att tänka, reflektera och agera. Särskilt viktigt är det i utvecklingen av hållbara landsbygder, där social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet alla är centrala, för att människor ska uppleva välmående, engagemang och vilja utöva entreprenörskap[1].
I landsbygder sjuder det ofta av engagemang, kreativitet och samverkan. Ofta möts människor på ideell basis för att lösa utmaningar, samverka kring en plats eller odla ett intresse. Dock kan stödsystem och offentliga organisationer, såsom kommuner och regioner, ses som hinder för entreprenörskap och utveckling, trots att målsättningen i dessa organisationer i princip alltid är motsatsen. Kommunen / regionen vill skapa tillväxt och utveckla bygder, men saknar ofta passande arbetsmetoder och adekvat passande kompetens för att stimulera den utvecklingen.
Checklista för innovationsfrämjande kommuner och regioner
Arbetsgruppen för innovationsfrämjande i landsbygder har också tagit fram en checklista. Checklistan är en lista över förhållningssätt / metoder som inte behöver kosta mycket pengar, men som kan kräva reflektion, mod, god kommunikation och nytänkande.Det handlar om att utveckla attityder, tankesätt och agerande som främjar innovation och hållbara lösningar. Det handlar också om en vilja att låta bygder i en utvecklingsprocess hitta sina egna lösningar och vara medskapande på sina egna villkor.
När en kommuninvånare tar kontakt och har en idé återkoppla snabbt, gärna inom två arbetsdygn, med besked om vart personen kan vända sig eller hur frågan kommer att hanteras. Fråga mer om det finns oklarheter. Var tillgänglig. Lotsa vidare om möjligt.
Grundinställningen att idéer är möjliga att förverkliga skapar energi och motivation hos idébärare. Utgå från att idébäraren är kapabel att driva idén och fundera på hur kommunen kan underlätta, finns det någon att hänvisa till? Det skapar tillit och förtroende vilket är grogrund för framgångsrikt innovationsklimat. Fokus på det som är möjligt, pröva och våga utforska idén t.ex som ett pilotprojekt, om det finns en utvecklingspotential.
Processledning är ofta en central funktion i innovationsfrämjande arbete, som med fördel kan göras av extern neutral organisation. I många framgångsrika innovationer lyfts det fram en funktion av en ”lots/ processledare” som är bekant med både innovationsmiljöer, finansiering och den offentliga sektorns regelverk. Anlita externa personer och / eller inspiratörer som kan vara relevanta i sammanhanget.
Företagare, föreningar och privatpersoner lokalt har ofta svaren på hur utmaningar kan lösas, om de bara får chansen att i samverkan komma fram till sina lösningar. Innovations-arbete sker i icke hierarkiska forum, i dialog och samskapande processer, där tillit skapas och finns. Kommunen är möjliggöraren som kan lotsa vidare till finansiering eller avtalslösningar.
När det finns utmaningar och behov inom en kommun, initiera möten och bjud in en mix av civilsamhälle, föreningsliv, näringsliv, organisationer och relevanta privatpersoner. Se kommunen som den part som naturligt bär ansvaret för att leda utvecklingen. Erbjud dialog, idégenerering och samskapande i en tillåtande process, där idéer tas tillvara och utforskas. Att ta ledartröjan innebär: 1. Att skapa mötesplatser 2. Låta idéer få utvecklas och prövas på riktigt 3. Att vaska fram utvecklingsbara områden genom adekvat processledning.
När en träff arrangeras, exempelvis en medborgardialog, välj en neutral plats där många känner sig välkomna. Gärna en plats där föreningsliv / lokalbefolkning redan träffas. Lokalen har betydelse och är en del i att skapa trygghet istället för distans. Viktigt även att lokalen är tillgänglighetsanpassad för både hörsel, syn och fysiska funktionshinder och inte minst att ett språk används som är lätt att identifiera sig med och förstå.
Övergripande policys och strategier ska stödja ovannämnda processer och främja ett innovationsarbete. Dokumenten bör även beröra hur en samverkan mellan olika kommunala förvaltningar och ansvarsområden kan underlättas. När innovativa lösningar på utvecklingsfrågor ska främjas behövs ibland sektorsövergripande arbetssätt. Flexibilitet och samverkan bidrar till att kommunen som helhet blir en möjliggörare.
När utmaningar finns inom bygder eller inom fokusområden i en bygd är det viktigt att utgå från platsen. Att mötas där utmaningen finns och träffa de människor som berörs där de bor och verkar. En bra utgångspunkt för att starta ett framgångsrikt innovationsarbete är att utgå från en plats styrka och dess särart, för att just det kan vara en del i att lösa utmaningen.
Fördjupning för den nyfikna:
Europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen hittar du här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Häradsbäck: kolla YouTubefilm. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Någon från Linnéuniversitetet är med och följer arbetet.
Coompanion Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Jönköping