All fisk som landas i Sverige kontrolleras av Havs- och vattenmyndigheten. Kent Landvall och hans kollegor på Landningskontrollen utför inspektionerna på fartyg och i hamnar – allt för att säkra ett hållbart fiske i enlighet med EU:s regelverk.
Landningskontrollen är uppdelad i en Östersjöenhet och en Västerhavsenhet. På Västerhavsenheten är Kent en av elva anställda tjänstemän. Året runt reser han och kollegorna längs med västkusten, från Torekov i söder till Strömstad i norr, för att utföra sina uppdrag.
– Enkelt uttryckt handlar det om att kontrollera att fångsten stämmer överens med de uppgifter som fiskaren har lämnat. Alla måste rapportera in en uppskattad vikt på sin fångst och även uppgifter om artsammansättningen. Vi gör även transportkontroller, hamnkontroller och redskapskontroller, då handlar det exempelvis om maskstorlek, berättar Kent.
En vanlig arbetsdag börjar klockan 6 på kontoret i Göteborg. Då samlas enheten för att planera dagens insats. I datasystemen kan de se vilka båtar som väntas komma in var och när. Sedan åker tjänstemännen ut i par, som regel i märkta bilar, men det förekommer också oanmälda inspektioner i omärkta bilar.
– Först presenterar jag mig och förklarar vad vi ska göra, att vi ska göra en redskaps- eller fångstkontroll. Jag tar alltid kontakt med befälhavaren som är ansvarig för fångsten. Reaktionerna kan vara väldigt varierande. En del är vänliga och trevliga, andra är tysta. Det kan ju hända saker till havs, det kanske har varit dåligt väder, man kanske inte har sovit. Men oftast blir vi mycket trevligt bemötta, fiskarna har förståelse för vårt uppdrag. Visst kommer det ibland upp synpunkter på politiken och regelverket, men de inser oftast att det inte är vårt ansvar, säger Kent.
De krav som ställs på fiskarna hänger samman med de tilldelade kvoterna, men också med båtens storlek. Alla båtar över 12 meter måste exempelvis rapportera in elektroniskt hur stor fångst de väntas landa, och det ska ske senast två timmar före hamnen angörs om fångsten är över 300 kilo. De riktigt stora fartygen – och alla båtar som inte tillhör EU, exempelvis Norge – ska rapportera senast fyra timmar innan de kommer i land.
En del båtar är så kallade ombordvägare, som har godkända vågar ombord, och då jämförs vikten med vad som har rapporterats. När det inte finns våg ombord så är det den så kallade förstahandsmottagaren av fisken som har vägningsansvaret. Felmarginalen på vikten får inte överstiga 10 procent av det rapporterade, då riskerar fiskaren böter.
Vid grova eller upprepade förseelser kan licensen dras in.
– Men det är väldigt ovanligt, jag har faktiskt aldrig varit med om det. Det vanligaste felet är att de har uppskattat fångsten fel eller att de missar att felanmäla sen ankomst. Men vår utgångspunkt är aldrig att sätta dit yrkesfiskarna, vi diskuterar med dem och låter dem alltid förklara sig. Vi är inte ute efter att sabotera för yrkesfiskarna, vi behöver ha dem på vår sida, annars blir det svårare att leva upp till vårt uppdrag, menar Kent.
Artsammansättningen kontrolleras genom stickprov – ju större fångst desto större stickprov. De stora båtarna kontrolleras som regel tre eller fyra gånger per år. De mindre båtarna kanske en gång per år, allt beroende på den riskbedömning som enheten gör inför sina inspektioner.
Då och då görs inspektioner till havs, i samarbete med Kustbevakningen. Undantagsvis gör man även kontroller nattetid på auktionerna i Göteborg, Smögen eller Strömstad, då på uppdrag av Jordbruksverket. Ibland samarbetar Landningskontrollen även med sina kollegor i andra EU-länder. Det är ofta i samband med större punktinriktade insatser.
I uppdraget ligger också att informera yrkesfiskarna, exempelvis om nya eller ändrade regler. Att bygga bra relationer till fiskarekollektivet är en viktig del av jobbet.
Arbetet på Landningskontrollen är med andra ord omväxlande. Och det är också en av anledningarna till att Kent tycker om sitt arbete.
– Det är väldigt många olika sorters uppgifter, väldigt omväxlande. Jag får vara ute i naturen och jag har alltid varit intresserad av fisk och hav. Sammanfattningsvis kan jag säga att det är det bästa jobb jag har haft!
Text: Jakob Hydén
Foto: Havs- och vattenmyndigheten
Denna artikel är en del i en artikelserie om sjömatens väg.
Hur ser vägen till tallriken ut för våra livsmedel från hav, sjöar och odlingar?
Du hittar alla artiklarna här
Publicerades