Gamla trädgårdsväxter kan rädda framtidens odlade mångfald

De står vid prästgårdar, torp och äldre gårdar. Växter som odlats i generationer och som bär på både genetiska egenskaper och berättelser om hur människor levt. Nu söker växtexperter efter bortglömda kulturväxter på Gotland. Målet är att rädda dem innan de försvinner.

Medicinalväxter, gammaldags perenner och ovanliga fruktträd. I svenska trädgårdar finns ett levande arv av kulturväxter. Men de riskerar att försvinna.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet drivs därför projektet ”För framtidens odlade mångfald: Nytänkande för långsiktigt bevarande av kulturväxter och deras historia”. Det är en del av Programmet för odlad mångfald, Pom, och ska utveckla nya metoder för att hitta och bevara äldre trädgårdsväxter. Gotland är valt som första arbetsområde.

Arbetet handlar inte bara om att samla in fröer och plantor utan också om att dokumentera kunskap och berättelser kring växterna.

– Lika viktig är den kulturhistoriska bilden. Hur har man använt växten och till vad? Den typen av trädgårdshistoria är ofta dåligt dokumenterad, säger Helena Persson vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Kulturhistorien är också viktig

Bakgrunden är att Sveriges genbanker fortfarande har luckor. När Programmet för odlad mångfald inventerade landets kulturväxter i början av 2000-talet kom tiotusentals tips in. Men vissa växtgrupper och geografiska områden saknas fortfarande.

På Gotland söker projektet särskilt efter växter som ännu inte finns representerade eller som endast finns bevarade i mindre omfattning och är i behov av komplettering.

– Vi letar bland annat efter kryddor och medicinalväxter, krukväxter och sydfrukter som aprikos, mullbär och fikon. Nötter som hassel är också intressanta. Men egentligen är vi intresserade av allt som odlats före 1950, säger Helena Persson.

Flera samarbetspartner

Projektet genomförs av Nationella genbanken för trädgårdsväxter och NordGen i samarbete med lokala aktörer som Gotlands museum, Länsstyrelsen i Gotlands län, Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet och Sällskapet De Badande Wännernas Botaniska trädgård i Visby.

En del av arbetet är ett slags detektivarbete där forskarna försöker identifiera gamla sorter och spåra deras historia.

– Många gånger har man ingen aning om vad det är för växter. Man kanske har fått ett skott från en granne eller prästfrun och vet inte mer än så. Ibland kan det ta flera år att hitta rätt sort. Om vi inte hittar något namn kan vi behöva ge växten ett nytt, säger Helena Persson.

Samtidigt är tiden knapp. När gamla trädgårdar görs om kan växter som odlats i generationer snabbt försvinna.

– Lökväxter, köksväxter och perenner har inte så långt livsspann och kan vara borta på ganska kort tid, menar Helena Persson .

Gamla sorter värdefulla för framtiden

De gamla sorterna kan bli viktiga för framtidens odling.

– Har en växt stått på samma plats sedan början av 1900-talet är den lokalt anpassad och robust. Det kan vara egenskaper som är värdefulla i framtida växtförädling, säger Helena Persson.

Målet är att arbetssättet som nu utvecklas på Gotland ska kunna användas i andra delar av landet.

– Vi testar en modell här. När projektet är slut ska vi se vad som fungerat och sedan ta erfarenheterna vidare till andra regioner, säger Helena Persson.

Hoppas på tips från allmänheten

Nu hoppas man få in många tips från allmänheten om gamla växter i trädgårdar, kolonilotter och prästgårdar.

– Det kan bli början på ett långsiktigt bevarande som fortsätter även efter att projektet är avslutat.

Obs! Om du bor på Gotland och har en växt som stått länge i din trädgård, tipsa forskarna på SLUs webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Text: Colette van Luik