Generation Z i fokus för EU:s CAP‑nätverk

Hallå där! Carl Filip Trolle-Hjälte och Zaio Hellgren, ni har båda varit i Bryssel för att delta i samtal kring ägarskifte och de utmaningar som lantbruket står inför för. Hur ser Generation Z (personer som föddes och växte upp kring millenieskiftet) på att jobba och driva företag i de gröna näringarna? Berätta mer om arbetsgruppen Gen Z och vad det innebar att delta.

Zaio Hellgren: – EU har identifierat att det finns utmaningar för lantbruket att locka Generation Z till de gröna näringarna. EU:s CAP-nätverk bjöd därför in personer som tillhör Generation Z till träffar och workshops för att belysa frågan. Mer än hundra personer från hela EU träffades i Bryssel vid två tillfällen under hösten 2024. Det var en blandad grupp med både lantbrukare och studenter.

Carl Filip Trolle-Hjälte: – Att sitta med i en arbetsgrupp innebär framför allt att ta sitt eget perspektiv med till andra lantbrukare och beslutsfattare, och låta det stötas och blötas mot perspektiv och erfarenheter från de andra delarna av unionen. Förhoppningsvis mynnar det sedan ut i någon slags syntes.

– Även om man anser sig ha god uppfattning om förutsättningarna för jordbruket i många av EU-länderna är det otroligt lärorikt att verkligen lyssna och diskutera problem och lärdomar. Det är enda sättet att forma en rättvis jordbrukspolitik. Att vara med i en arbetsgrupp är att i någon liten mån få bidra till det.

Hur var det att delta i Bryssel?

Zaio Hellgren: – Det var välorganiserat och med oerhört bra diskussioner. Alla som var där brinner verkligen för frågan. Att få ta del av så många olika vinklar och insikter var intressant. EU CAP-nätverket är en massiv organisation som ska lösa problem, få saker att funka samt bidra till att skapa förändring underifrån. Jag fick med mig pusselbitar till den stora bilden om att vara en del av EU.

Carl Filip Trolle-Hjälte: – Jag möttes av optimism och professionalism. Alla är medvetna om de stora utmaningarna, men har också stora förhoppningar för våra näringar. Dessutom medförde deltagarna, som huvudsakligen var aktiva lantbrukare, mycket praktisk syn på vad som går att genomföra, vad som krävs och vad som bör undvikas. Tillkommer gör andan av kollegialitet.

Vilka lärdomar har du fått från träffarna?

Carl Filip Trolle-Hjälte: – Man blir medveten om vilken gigantisk apparat EU-maskineriet är. Signalerna från DG Agri (EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling) är att unga lantbrukares röster är viktiga. Samtidigt är de också tydliga med att vår rapport är en av ett stort antal som letar sig fram till kommissionärens kansli.

– När jag läste utkastet till vår egen rapport upplevde jag att våra konkreta förslag hade urvattnats, men den slutliga rapporten (se länk i ruta nedan) blev skarpare. Det är viktigt att fortsätta engagera sig och kräva ansvar och engagemang av både folkvalda och tjänstemän. Det viktigaste vi kan göra är att samtala med dem och beskriva vår verklighet. Om inte annat är det både roligare och billigare än att demonstrera eller elda traktordäck – även om sådant också har sin plats i en demokrati. Att lyssna till unga lantbrukare kan ge många lärdomar, särskilt om de ungas synpunkter bemöts på ett intresserat sätt. Det vi gör ska bygga på erfarenhet, men med öppenhet för nya lösningar och metoder. Jag upplever att viljan till ett lönsamt och hållbart jordbruk finns.

Zaio Hellgren: – Det var intressant att få förståelse för hur olika det ser ut för
lantbrukare i Europa när det gäller ägarförhållanden men även landanvändning och hur tillgången till mark skiljer sig åt. En sak som återkommande dök upp var vikten av att skapa alternativa sätt att få ekonomisk ersättning.

– Dagens jordbruks ersättningspolitik är baserad på hur många hektar man odlar, det vill säga något som stödjer och främjar de stora företagen med massiva arealer, vilket skapar utmaningar när vi vill få in nya jordbrukare i spelet. Speciellt då både mark och konventionella maskiner kostar mycket pengar. Dessutom är det ett system som inte ger incitament för att utveckla och arbeta med metoder som tar naturens välbefinnande i beaktning samt metoder med större resiliens mot exempelvis klimatförändringar. Det är värt att nämna hur mycket medvetenhet kring klimatförändringar det finns hos unga och vikten av att vi finner lösningar inom jordbruket för att ta oss an de problem som uppstår. Något som sades många gånger var: "komplext problem = komplexa lösningar". Detta är väl värt att ta med sig.