Landsbygdsnätverket

Prenumerera på våra nyheter

Varje onsdag kommer vårt nyhetsbrev med senaste nytt från Landsbygdsnätverket. Dessutom finns ett nyhetsbrev för AKIS, som kommer ut en gång i månaden, och ett för vårt projekt MATtanken, som kommer ut några gånger per termin.

För att prenumerera, välj ett eller flera alternativ i formuläret nedan.

Välj prenumeration

Nyheter

  • Kollagebild. Från vänster: En manlig fiskare som hanterar en fisk på ett skärbräde, en kvinna bland några kor i en hage och en kvinna som skjutsar barn i en lådcykel på en landsväg.

    Så blir Landsbygdsnätverket i nästa period


    Efter årsskiftet startar den nya programperioden för den gemensamma jordbrukspolitiken. Men vad innebär den för oss i Landsbygdsnätverket?
  • Greppa Näringen och närings-belastning - om rådgivning, utvärderingsresultat och rekommendationer


    För att utvärdera rådgivningen inom Greppa Näringen på nationell nivå undersöks växtnäringsbalanserna hos gårdar som har fått rådgivning mellan åren 2001–2020.
    I webbinariet den 30 januari diskuterades hur utvärderingsresultaten och rekommendationerna på nationell nivå kan tas om hand av olika aktörer inom Greppa Näringen.
  • Anna-Maria Spaniol, verksamhetsledare Hallands matgille, Julia Pearson, projektledare, Hushållningssällskapet Jämtland och Malena Bathurst, samordnare besöksnäring och lokal mat, Jordbruksverket

    #155 Geografiska matvarumärken - smaken av framgång


    Visste du att lukt och smak är våra äldsta sinnen? På dem vi bygger våra minnen och känslor. Geografiska matvarumärken är matvaror som förknippas med olika platser. Som Västerbottenost, Hönökaka, Kalix löjrom och Hernö gin. Närproducerade livsmedel blir allt mer populära. Och de är en outnyttjad potential för Sveriges olika landskap. Men hur kan vi arbeta för att utveckla fler svenska, regionala matvarumärken?
  • Camilla Grönbladh gästar Landsbygdskommunikatörerna den 16 februari.

    Hur kan vi mäta att vårt budskap når ut? Ny träff med Landsbygdskommunikatörerna


    Hur mäter man effekterna av sin kommunikation i sociala medier? Och hur tar man fram relevant data att mäta med? Den 16 februari gästas Landsbygdskommunikatörerna av sociala medier-experten Camilla Grönbladh.
  • Tre personer går på åker i solnedgång.

    Snart öppnar projekt- och investeringsstöden samt stöden inom Leader för ansökningar


    Den 3 januari 2023 öppnar projekt- och investeringsstöden samt stöden inom Leader för ansökningar. Stöden är en del av den strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik och uppgår till nästan 8,5 miljarder kronor under perioden 2023-2027.
  • Tre sorters pizza på vita tallrikar.

    #SvenskOstPåPizzan – en kampanj nära dig!


    Konsumenter är i viss mån medvetna om råvarornas ursprung när de går på restaurang, det gäller i första hand för kött. Förutom för dessertostarna har medvetenheten om ostens ursprung på restauranger fram till nu varit låg – men kanske är en attitydförändring på gång? Det var i alla fall känslan efter vårens Ostfestival och Landsbygdsnätverket drar nu igång kampanjen #SvenskOstPåPizzan.
  • Kollage med två bilder. Till vänster: En manlig fiskare som hanterar en fisk på en skärbräda. Till höger en gryta med musslor.

    Nu öppnar nya havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet


    Den 1 december öppnade det nya havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet för ansökningar. Du som är yrkesfiskare, eller driver eller vill starta ett vattenbruksföretag, kan söka stöd för olika insatser som bidrar till ett hållbart yrkesfiske och vattenbruk.
  • Collage med tre bilder som visar pizza samt besökare vid Ostfestivalen.

    Många vill betala mer för svensk ost på pizzan


    Många svenska konsumenter är beredda att betala extra för att få svensk ost på sin pizza. Det visar en kundundersökning som Landsbygdsnätverket har genomfört. För att få mer ljus på frågan startar nu en kampanj inför internationella pizzadagen som infaller på nyårsdagen.
  • Kristina Snuttan Sundell, professor vid Göteborgs universitet och ordförande för Blå Mat och Håkan Jönsson, universitetslektor vid Lunds universitet, avdelningen för etnologi

    #154 Sjömat som julmat – gamla traditioner och framtida frestelser


    Att äta julbord är en gammal tradition. Och vad vi upplever som julklassiker har så klart ändrats genom historien. Så hur är det med mat från hav och sjöar. Varför äter vi inte lika mycket fisk till jul som vi gjorde förr? Eller är det så att sjömaten faktiskt är på väg tillbaka. Skulle gädda, brax och blåmusslor - eller varför inte sjöpungsbullar, kunna bli framtidens måsten som julmat?