Vattenbruk är ett samlingsnamn för odling och uppfödning av vattenlevande djur och växter. Vattenbruket har många likheter med det traditionella lantbruket, med skillnaden att produktionen sker i vatten och antalet djurarter som odlas är mycket större.
I Sverige sysselsätter vattenbruket ungefär 430 personer och vattenbruk bedrivs i hela landet. De vanligaste arterna som odlas i Sverige är regnbåge, följt av blåmusslor och röding. I mindre skala odlas även olika typer av alger, räkor och andra fiskarter. Odlingar finns på land, i havet, i sjöar och dammar samt i kraftverksmagasin. De vanligaste odlingsteknikeerna är traditionell kassodling och musselodling på odlingsband.
Det mesta som produceras inom vattenbruket säljs som mat, antingen i Sverige eller genom export. Andra odlingssyften kan vara:
Världens vattenbruk producerar nästan lika stora mängder som det som skördas och fiskas från det vilda i naturen. År 2016 producerade vattenbruket cirka 110,2 miljoner ton (FAO Sofia report 2018). Kina är den i särklass största producenten av produkter från vattenbruk och de absolut vanligaste arterna som odlas är olika arter av karpfisk.
I Europa är Norge den största vattenbruksproducenten och den dominerande arten som odlas är lax.
Intresset för fiskodling i anläggningar på land blir allt större. En del av dessa har genomströmmande vatten och andra recirkulerar vatten i olika grad, så kallad RAS-odlingar (Recirculation Aquaculture Systems).
I RAS-anläggningar kan man i större utsträckning kontrollera odlingsmiljön och utsläppen än i odlingar som är placerade i, eller i anslutning till, naturliga söt- eller saltvattensområden.
RAS-anläggningar är dock kostsamma att bygga och kräver generellt mer energi- och kemikalieanvändning för att driva.
Likt djurproduktion på land har vattenbruket en lokal påverkan på miljön. Påverkan kan både vara positiv och negativ och omfattningen kan variera beroende på bland annat vad som odlas, odlingsteknik, omfattning och naturmiljöns egenskaper i området där produktionen finns. Vattenbruk kan bedrivas i öppna odlingssystem som kassodling och landbaserade anläggningar med vattengenomströmning eller i mer eller mindre slutna system med recirkulation av vatten. Genom att välja rätt odlingsteknik kan man minimera påverkan på den omgivande miljön. Läs mer om vattenbrukets effekter på miljön.
Inom vattenbruket odlas både djur och växter som kräver utfodring (intensiv odling) och de som inte kräver det (extensiv odling). Musslor i en musselodling behöver till exempel inte utfodras utan tar upp föda direkt från vattnet, medan regnbågen i en kassodling behöver utfodras under större delen av året. Fiskfoder, likt många andra typer av djurfoder, innehåller bland annat fiskolja och fiskmjöl. Detta behövs för att fisken ska må bra och för att den ska växa ordentligt. Beroende på hur stor fisken är, om det är yngel eller vuxen fisk, varierar andelen fiskolja och fiskmjöl i fodret. En yngre fisk är dock bättre på att använda det foder den matas med till att växa än något annat djur vi producerar för att äta i Sverige, som exempelvis ko eller gris. Regnbågen behöver bara cirka 0,8-1 kg foder (torrvikt) för att växa 1 kg (våtvikt) (FAO). Läs mer om fiskfoder i vattenbruket.
Sjukdomar är inte vanliga inom svenskt vattenbruk. Blir djuren sjuka finns dock risk att smittan spridas inom odlingen samt till vilda arter. Om odlingen ligger på land och är utrustat med smittskyddsbarriärer och ett omfattande reningssystem för utgående vatten kan spridningen av smitta begränsas i mycket stor utsträckning, både inom och utanför anläggningen. Antibiotikaanvändningen är mycket låg inom vattenbruket i Norden och förebyggande antibiotikabehandling förekommer inte.
Vattenbruket är nästan uteslutande en landsbygdsnäring som bidrar till arbetstillfällen, direkt eller indirekt, på vår landsbygd. Odlingarna innebär ofta stadigvarande arbetstillfällen som kan ha en stor betydelse för små samhällen i glesbygden. Många odlingar har dessutom breddat sin verksamhet och erbjuder aktiviteter och upplevelser kopplade till odlingen. Gårdsbutiker, sportfiskedammar och restauranger är inte ovanliga i anslutning till vattenbruksverksamheten. Läs mer om smittskydd och djurvälfärd i vattenbruket.
Artikeln är skriven av: Veronica Andrén, Landsbygdsnätverket.
Vattenbrukets effekter på miljön. Länk till annan webbplats.
Fiskfoder i vattenbruket. Länk till annan webbplats.
Smittskydd och djurvälfärd i vattenbruket.
Publicerades