• Till innehåll på sidan
Landsbygdsnätverket
Meny 
  • Hållbara gröna näringar
  • Hållbara blå näringar
  • AKIS och EIP-Agri
  • Landsbygdsutveckling och Leader
  • Nyheter och artiklar
  • Nyhetsbrev
  • Kommande aktiviteter
  • Livesändningar och webbinarier
  • Podden Landet
  • Landsbygds­kommunikatörerna
  • Kampanjer
  • Om Landsbygdsnätverket
  • Kontakta oss
  1. Hem
  2. Podden Landet

Tack för tio år med Landet! Nu möts vi live

Efter tio år, 195 avsnitt och med över 600 gäster tackar Landet – podden bortom storstan för samtalen och för oss. Samma nyfikenhet lever nu vidare i Landsbygdsnätverket Live. Streamade sändningar på YouTube, LinkedIn och Facebook. Där du kan delta, ställa frågor och bidra i diskussionen.


Se vilka livesändningar som är på gång

Lyssna på poddavsnitten

Filtrera poddar

Kategori

  • Beredskap10
  • Digitalisering5
  • Finansiering och EU-stöd7
  • Fiske och vattenbruk20
  • Forskning9
  • Företagande32
  • Handel och marknad5
  • Idrott och hälsa1
  • Innovation och utveckling23
  • Integration7
  • Jordbruk14
  • Jämställdhet och inkludering5
  • Klimat och miljö29
  • Kommunikation4
  • Kompetensförsörjning7
  • Kultur28
  • Landsbygdsutveckling24
  • Leader16
  • Mat och livsmedel34
  • Politik och program28
  • Rennäring2
  • Samhällsplanering1
  • Service11
  • Skola och utbildning3
  • Trädgårdsnäring2
  • Turism och besöksnäring5
  • Unga31
  • Växtodling1

Område

  • AKIS och EIP-Agri5
  • Gröna kluster1
  • Hållbara blå näringar13
  • Hållbara gröna näringar14
  • Landsbygdsutveckling och Leader12

Senast ändrad

  • Mer än ett år sedan188
  • #158 Att vara (r)eko – om unga ekologiska lantbrukare

    Sverige tillhör de länder som har störst andel ekologisk jordbruksmark, högst andel ekologisk konsumtion per capita, tillsammans med världsrekord att servera ekologisk mat i offentliga kök. Ekologiska lantbrukare är oftast yngre och har större gårdar än resten av lantbrukarkåren. Så vad driver unga bönder att välja eko? Vad krävs för att de ska kunna fortsätta och vad tänker de om framtiden när det krisar både ekonomiskt och klimatmässigt?

    2023-03-01
  • #157 Spelar det någon roll - Restaurangmat ur ett beredskapsperspektiv

    I oroliga tider hamnar svensk livsmedelsförsörjning högt på agendan. Det är viktigt att producera den mat vi behöver utan att vara alltför beroende av råvaror från andra länder. En tredjedel av maten vi äter, äter vi på restaurang. Vilken roll kan då landets restauranger spela för att öka den svenska matproduktionen? Och hur kan branschen i större utsträckning bidra till vår krisberedskap?

    2023-02-08
  • #156 Geografiska glasögon - hur kan offentlig sektor stärka landsbygdsutveckling

    Ett par välslipade geografiska glasögon - är det vad som behövs för att kommuner, regioner och statliga myndigheter bli bättre på att lyfta landsbygdsperspektivet? Tillväxtverket har nu tagit fram ett metodstöd för den som vill få en bättre förståelse för frågor som berör landsbygderna i sitt arbete. Vi tittar närmare på metodstödet och vad krävs för att man ska sätta på sig sina geografiska glasögon - och sen inte tappa bort dem.

    2023-01-18
  • #155 Geografiska matvarumärken - smaken av framgång

    Visste du att lukt och smak är våra äldsta sinnen? På dem vi bygger våra minnen och känslor. Geografiska matvarumärken är matvaror som förknippas med olika platser. Som Västerbottenost, Hönökaka, Kalix löjrom och Hernö gin. Närproducerade livsmedel blir allt mer populära. Och de är en outnyttjad potential för Sveriges olika landskap. Men hur kan vi arbeta för att utveckla fler svenska, regionala matvarumärken?

    2022-12-14
  • # 154 Sjömat som julmat – gamla traditioner och framtida frestelser

    Att äta julbord är en gammal tradition. Och vad vi upplever som julklassiker har så klart ändrats genom historien. Så hur är det med mat från hav och sjöar. Varför äter vi inte lika mycket fisk till jul som vi gjorde förr? Eller är det så att sjömaten faktiskt är på väg tillbaka. Skulle gädda, brax och blåmusslor - eller varför inte sjöpungsbullar, kunna bli framtidens måsten som julmat?

    2022-12-01
  • #153 Fler svenska råvaror på restaurang – det här visste du inte om grossisternas roll

    De är mellanhanden som vi matkonsumenter inte alltid tänker på: grossisterna. De som köper in råvaror från livsmedelsproducenter och säljer vidare till restaurang och café. En viktig länk i kedjan från jord till bord. Men hur fungerar egentligen det svenska grossistledet? Kan stora och små grossister komplettera varandra? Och vad behövs för att fler svenska råvaror ska nå ut på tallriken?

    2022-11-23
  • #152 Svenska landsbygder som motor för sociala innovationer – när helt nya idéer gör skillnad

    För samhället i stort, och speciellt för landsbygderna, kan sociala innovationer spela en stor roll. En social innovation kan vara en idé i en lokal förening, ett företag eller en kommun som löser ett konkret samhällsproblem. Så vilken nytta har vi av dem och hur kan man finansiera en idé som i första hand inte är till för att generera vinst?

    2022-11-16
  • #151 I nya händer - om ägarskifte i gröna näringar

    I takt med att lantbrukarna blir allt äldre behövs yngre personer som kan ta över verksamheterna. Och för att Sverige ska klara producera mat på lång sikt är frågan om ägarskiften avgörande. Men är lantbruksnäringen tillräckligt attraktiv och hur skapar man tillräckligt bra förutsättningar för att någon ny ska vilja ta över och driva företaget vidare?

    2022-10-26
  • #150 Författarpriset 2022 – skrävlande skrönor och osannolika anekdoter i årets landsbygdsskildring

    Årets författarpris från Studieförbundet Vuxenskolan ut går till Maria Maunsbach för boken Lucky Lada och jag. En bok som skildrar en liten skånsk landsort och dess invånare genom skrävlande skrönor och osannolika anekdoter om ungdomsförälskelser, sex, fylla, epatraktorer och hemvändande. En Piraten-pastisch ur ett kvinnligt perspektiv.

    2022-10-05
  • #149 Service i landsbygder – rullande ungdomsmottagningar och sociala innovationer

    Kan sociala innovationer vara lösningen för landsbygderna när den befintliga välfärden inte räcker till? I Skåne används rullande ungdomsmottagningar för att möta ungdomar i landsbygdsområden där det saknats fasta mottagningar. Bokbussar, fritidsbanker och lokala servicepunkter är andra exempel på sociala innovationer.

    2022-09-14
« Föregående Nästa »
Logotype Landsbygdsnätverket
Logotype EU
  • Kommande aktiviteter
  • Webbinarier
  • Podden Landet
  • Tillgänglighetsredogörelse
  • Cookies (Kakor) och analys
  • Hantering av personuppgifter
  • Kontakta oss
  • Lediga jobb
  • Om Landsbygdsnätverket
  • Linkedin
  • Facebook
  • Instagram