Foto: Magnus Ragnvid/Scandinav, Roine Magnusson/Scandinav och Mostphotos.
Fiske och vattenbruk - ett kylskåp i kristider
Idag produceras årligen nära 15 000 ton sjömat inom vattenbruket och det landas mer än 100 000 ton från våra yrkesfiskare, vid kuster samt i hav och sjöar. Sjömaten är näringsrik, lätt att variera och går att förvara under längre tid – både levande och förädlad.
Nedan har vi samlat exempel på hur fisket och vattenbruket kan bidra till Sveriges beredskap i krig eller kris.
#176 I kris är mat ett vapen – om pelagisk fisk som resurs
#161 Vår beredskap är god - sjömat på krismenyn
#169 Traditionellt nytänkande - svensk sjömat på julbordet
Smartfisk
Smartfisk är ett uttryck myntat i Finland för underutnyttjade fiskarter. Det är fiskar som idag är bortglömda hos konsumenter men som har potential som livsmedelsprodukter.
Brax istället för lax
Id - framtidens premiumfisk?
Siklöja - "Äter vi rommen måste vi äta fisken"
Lake – en bortglömd delikatess
Mört – ingen skräpfisk?
Svartmunnad smörbult – en framtida matresurs
Jordbruksverkets rapporter
Rapport "Vägen framåt mot mer livsmedel av svenskfångad sill och skarpsill" har det åttonde kapitlet fokus på beredskap.
Läs rapporten i länken nedan:
Fiskberedningsindustrins mottagningskapacitet
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
I rapporten "Mäta mängden mat i livsmedelssystemet" handlar flera kapitel om fisk.
Läs rapporten i länken nedan:
Mäta mängden mat i livsmedelssystemet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Vad vet du om svenska fiskarter?
Vi svenskar äter helst torsk, lax, inlagd sill och vissa skaldjur. Men det finns många fler arter som vi behöver bli bättre på att äta, inte minst i beredskapstider. Nedan kan du läsa mer om olika svenska arter.
Sill och strömming
- Svenskt fiske har landat nästan 100 tusen ton sill och strömming per år de senaste 20 åren.
Skarpsill
- Svenskt fiske har landat cirka 70 tusen ton skarpsill per år de senaste 20 åren.
- Svensk skarpsill går i huvudsak till foder. I Polen äter man den.
Ostron
- Ostron är en delikatess med stor potential. Globalt produceras 6 miljoner ton.
Sockertång och havssallat
- Svenska odlare odlar nu sockertång och havssallad på rep i skärgården.
- Havssalad är en grön alg med helt annan smak och egenskaper än sockertång
- Globalt odlas 36 miljoner ton alger.
Makrill
- Makrill är supergod färsk men kan också konserveras och torkas.
- Torkad svensk makrill exporterades som drinktilltugg till USA innan förbudstiden.
Regnbågslax och röding
- Sveriges "kassar" är ett kylskåp med cirka
15 000 ton fisk - Odlad fisk kan konvertera 1 kg torrfoder till 1 kg fisk
- Fiskfodret kan vara helt vegetariskt och hållbarheten är cirka 3 månader.
Havskräfta
- Räka och havskräfta är lönsamma fisken.
- Havskräfta är en mycket god delikatess som kan fiskas med trål och tina.
- Svenskt demersalt fiske, alltså fiske längs botten, har kapcitet att fiska 2500 ton fisk per vecka.
Siklöja
- Löjrommen är en lyxprodukt men fisken är också en konserverbar delikatess.
Smörbult
- Den invasiva smörbulten är en delikatess i Litauen och Ukraina.
Stenbit
- Vi äter stenbitens rom i kaviar på burk men kan äta fisken också.
Räka
- Räka och havskräfta är lönsamma fisken.
- Räka har en kort generationstid jämfört med exempelvis torskfiskar. Något som gör bestånden resilienta.
Blåmussla
- Årligen levereras ca 2000 ton musslor från svenska odlare.
- Våra musslor och ostron är lätta att plocka där de finns gott om.