Hur blir man en smart landsbygd? Det finns många exempel på hur människor gått samman för att gemensamt ta fram lösningar för att möta lokala utmaningar. Det finns ingen exakt mall för hur en smart landsbygd ser ut, utan det handlar om att utgå från sin landsbygds tillgångar och de tillgängliga kunskaper som finns. Att använda allt man har, helt enkelt.
Om du har en smart idé som du vill förverkliga hittar du här tips på finansiering och rådgivning men även berättelser om hur andra har gjort!
Den så kallade Förädlingsmackapären är ett nytt arbetssätt för hållbar platsutveckling - anpassat för landsbygdsområden. Metoden innehållet olika steg som leder fram till en lokal utvecklingsplan som hela bygden står bakom.
En innovativ handlare, ett engagerat bygderåd, en lösningsorienterad tjänsteman och en välvillig bostadsstiftelse. Det var den fyrklöver som behövdes för att invånarna i östgötska Godegård skulle få sin service åter. Nu kan de handla online och hämta sin matvaror i en utlämningslokal i byn.
I Svartådalen såg bygdeföreningen att allt färre ville engagera sig i den allmänna bygdeutvecklingen. Lösningen blev därför fokusgrupper inom olika intresseområden där boende, företag och föreningar kommer med idéer. Samtidigt finns en övergripande strategi som håller allt på banan.
Efter många års nedgång vände trenden för Moskosel i Norrbotten. Den ekonomiska föreningen Moskosels framtid har – efter ett omfattande förankringsarbete i bygden – bland annat öppnat en digital butik, kafé, restaurang och träffpunkt och idag ökar befolkningen åter i byn.
Att ta vara på bygdens drivkrafter och att hjälpas åt för bygdens bästa. Det har länge varit Näshultas melodi. Här är företagen en drivande kraft i utvecklingen och när problem kommer upp hjälper de boende till.
Genom att samordna det engagemang som redan fanns kunde föreningar, företag och privatpersoner gå samman för att utveckla Dals Rostock. Efter 18 månader i projektet "Hållbar platsutveckling" skapas nu en förening som ska fortsätta arbetet.
Veberöd har fullt ut anammat digitaliseringen och annan ny teknologi för att främja en smart och hållbar utveckling.
– Tanken tidigare har ofta varit att byar måste växa för att få tillgång till service, men med digitaliseringen måste vi ompröva den sanningen, säger Jan Malmgren, vd i Byutveckling AB.
Med engagemang och målmedvetenhet lyckades byborna i småländska Häradsbäck vända en mångårig negativ trend. Nu har man bildat ett bygdebolag för att ytterligare vässa utvecklingsarbetet. Idag driver man bland annat affär, restaurang och mötesplats.
En bred och lokal förankring, bra dialog med kommunen, en kärna av engagerade personer och en förmåga att söka pengar externt. Det är några av de nyckelfaktorer som professor Malin Tillmar och hennes kollegor vid Linnéuniversitet har hittat när de har undersökt lyckade utvecklingsprojekt på landsbygden.
Under två och ett halvt år har projektet Smart Rural 21 - med stöd från Europeiska kommissionen - inspirerat platser att utveckla och implementera smarta byar och strategier i Europa. På projektets avslutningskonferens i Polen fick bland annat en österrikisk by berätta om hur ortsborna förvandlar el till öl.
Entreprenörsandan finns i Vuollerimbygden av hävd – här är man van vid att på egen hand lösa sina utmaningar. Men den kanske viktigaste framgångsfaktorn är den unika modellen med bygdebolag som bland annat driver hotell, skola, lantbruk och ett mejeri och där allt överskott återinvesteras i bygden.
2005 beslutade Vänersborgs kommun att officiella kommunbyggnader i Brålanda skulle värmas upp med bioenergi. Idag har det skapats en uppvärmningskedja som bland annat gynnar det lokala näringslivet och bidrar till färre transporter.
Fram tills för några år sedan var det lilla brukssamhället Stavsjö en ort under avveckling. Men i samband med att de boende fick bredband genom byalagsmodellen började fler engagera sig i att utveckla orten.
I Södra Årefjällen prövar man att starta en anropsstyrd kollektivtrafik för att transportera gäster mellan tågstationen och boendeanläggningarna. Efter att en gäst har bokat en transport kommer den dyka upp i en app.
Här får du konkreta tips om hur du kan arbeta med lokal utveckling. Målet är att ge bygder, samhällen och platser hjälp för att tillsammans möta sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningar.
Här hittar du exempel på aktörer som kan hjälpa till med finansiering eller rådgivning när du vill förverkliga din smarta idé.
Bygdebolag kan vara en bas för nya innovationer i landsbygder. Coompanion, Hela Sverige ska Leva och SLU har tagit fram en handbok och ett seminarium om hur man startar dem.
Se seminariet på Coompanions Youtubekanal Länk till annan webbplats.
Här kan du ladda ner handboken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Hela Sverige ska leva har sammanställt en servicebank med exempel på processverktyg och inspiration om hur du kan jobba med service där du bor.
LÄS MER PÅ SERVICEBANKENS WEBB Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Smart Rural 21 är ett europeiskt projekt som ska inspirera till arbete med Smarta landsbygder. Förutom att projektet stöttar ett antal utvalda byar runt om i Europa - varav Vuollerim är en - samlar de på smarta lösningar som exempelvis tillgängliga byar i Italien eller övervakning och drift av vattensystem i Grekland.
Läs mer på projektets webB Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Plattformen för Aktiva byar innehåller erfarenheter och exempel på hur byar runt om i Sverige arbetar med utveckling. Den ska vara en inspirationsbank som både ger svar på vad man kan göra och hur man kan göra det. Vill du få tips hur andra har gjort?
Läs mer på AKTIVA BYARS WEBB Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
I avsnitt 64 i podden Landet berättar representanter för Röstånga och Vuollerim om de satsningar som har fått pengarna att cirkulera och idéer att bli verklighet.